Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner. – Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Elever är inte experter

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler.
24.8.2013 kl. 12:00
Brändöskolans rektor Lauri Haila marknadsför sin ”civila olydnad” med påståendet att ”om representanter för de olika religionerna på en del timmar kan föra en dialog i etiska frågor till den del som innehållet är det samma, så finns det inte annat än vinnare”.

– I högstadiet kan man inte göra så här, säger Sabine Mulari, högstadie- och gymnasielärare på Kimitoön och svensk representant i styrelsen för det finska religionslärarförbundet.

Hon säger att fast man som i Brändöskolan har 40 olika nationaliteter representerade kan man inte utnyttja högstadieelever för en religionsdialog. Ansvaret att vara ”expert” på sin religion är för stort. Eleverna är dessutom för unga för att klara av en så här kvalificerad diskussion, säger hon.

– De känner inte tillräckligt bra sitt eget kulturarv för att kunna diskutera. Många vuxna klarar inte heller av det.

Mulari tycker att media ofta ger en falsk bild av verkligheten genom att framställa alla muslimer som mycket religiösa.

– Det finns sekulära muslimer liksom det finns sekulära katoliker och ortodoxa.

Gemensamma lektioner skulle ge minoritetsreligionerna ännu färre timmar för deras eget material som ändå måste läras ut.

Rektor på laglös mark

Suaad Onniselkä är matematiklärare i Helsingfors med kompetens att undervisa i islam. Hon säger att Finland har förbundit sig vid FN:s deklaration om barnens rättigheter. Deklarationen ger barn rätt att bli undervisade i sin egen tradition när det gäller etiska och religiösa frågor.

– Religionerna har i stort ganska likadana etiska principer, säger hon. Men undervisningen i egen religion är till för elevens rätt att lära sig den egna traditionens synsätt.

Onniselkä säger liksom Mulari att det är orimligt att tvinga högstadieelever att representera sin religion. Långt ifrån alla känner sitt kulturarv och för unga muslimer är skolans religionsundervisning ofta den enda platsen att diskutera vad det innebär att vara muslim i Finland.

– Har man många invandrarelever i skolan blir religionsklasserna normalstora klasser, säger hon  med erfarenhet från sin egen skola i Ärvings i östra Helsingfors
Läroplanerna binder den enskilda lärarens arbete. Livsåskådning och religion har helt olika läroplaner, det är som att lära ut geografi och biologi gemensamt, säger Onniselkä.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58