forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Abortfrågan är juridiskt svår

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.
16.8.2013 kl. 12:31
Europarådets parlamentariska församling antog år 2010 en resolution som gör det möjligt för vårdpersonal och till och med hela sjukhus att vägra utföra aborter.
 
– Juridiskt är denna resolution inte direkt bindande, men bör tas i beaktande, säger Johannes Heikkonen som är doktorand i statsförfattningsrätt vid Turun Yliopisto. Hans specialområde är religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.

Historien bakom Europarådets beslutet är intressant. Ursprungligen var syftet att anta en resolution som de facto skulle skydda gravidas rätt till abort. Resolutionen skulle reglera vårdpersonalens möjlighet att av samvetsskäl neka att utföra aborter.

– Det att resolutionens innehåll blev, så gott som, helt omvänt bevisar hur problematisk den här frågan är i Europa överlag, säger Heikkonen.

Rätt att neka abort finns

Någon form av rätt att neka att utföra abort finns i det flesta Europeiska länder, men inte alltid som en lagstiftad stadga. Enligt Heikkonen är det läget också i Finland.

– Vi har inget stadgande om rätten att neka att utföra aborter, men de facto har vårdpersonalen oftast möjlighet att undvika situationer som är problematiska för dem själva.

Johannes Heikkonen tycker att det skulle vara vettigt att konkret utreda hur situationen ser ut i praktiken, för att få en klar bild av frågans olika sidor och proportioner.

– Att stifta en lag i den här frågan skulle vara problematiskt eftersom man också måste ta moderns rätt till abort i beaktande. Man måste också överväga hur långt rätten att vägra att utföra aborter skulle sträcka sig inom organisationsstruktureren.

En möjlighet skulle enligt Heikkonen vara att man besluter att till vissa yrken hör förpliktelser som alla av samvetsskäl inte kan acceptera. Det skulle leda till att dessa personer inte kan utöva just det yrket.

– Det finns inga lätta svar på de här frågorna. Därför är det nödvändigt att frågan om abort diskuteras offentligt, och att de juridiska alternativen ställs mot varandra.
Gränsen mellan privat och offentligt, med tanke på religion och samvete, har blivit problematisk på ett nytt sätt. Religion är inte längre privat på samma sätt som för omkring 20 år sedan.

– Samtidigt finns det ett starkare krav på att offentligheten och speciellt staten borde hålla sig neutral i förhållande till olika religioner. Religion skapar med andra ord konflikter inom samhället, som vi behöver nya sätt att hantera, säger Heikkonen.

Upplevs som privat fråga

En sätt är att diskutera de här frågorna, men det kan vara svårt speciellt i frågan om abort eftersom den för många upplevs som en privatsak.

– Att se abort som en privat fråga är trots allt ett politisk ställningstagande i sig själv, säger Heikkonen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07