Eva s. Lassus-Paavolainen är en hängiven konstsamlare och tror på äktheten både inom konstvärlden och samhället. FOTO: Sara Ekstrand

Att hjälpa de utsatta

Grundstenen i Eva S. Lassus-Paavolainens liv är att vara delaktig i och påverka det samhälle hon lever i. Genom sitt mångåriga arbete inom vården av missbrukare har hon haft möjlighet att hjälpa en utsatt grupp som sällan gör sin röst hörd och som få ser.
16.8.2013 kl. 09:45
Entusiasmen och engagemanget går inte att blunda för när Eva S. Lassus-Paavolainen talar. Alltid med ett skratt nära till hands pratar hon länge och gärna om det hon brinner för. Vare sig det handlar om sociala samhällsfrågor eller hennes imponerande konstsamling som är uppspikad från golv till tak i hemmet i Helsingfors.

För bara ett par veckor sedan gick Eva S. Lassus-Paavolainen i pension efter att under femton år ha fungerat som verksamhetsledare för KRAN r.f, ett resurscenter för missbrukarvård. Hon ser tillbaka på en lång arbetskarriär där mycket av tiden gått åt till att hjälpa en grupp av socialt utstötta människor.

– Jag har alltid tyckt att vård av missbrukare och förebyggande arbete har varit viktigt. Att hjälpa mina medmänniskor har jag alltid känt starkt för. Bara att lyssna och på något sätt vara delaktig har varit bland det bästa i mitt arbete, säger Lassus-Paavolainen.

Vård oberoende av trosuppfattning

KRAN grundades på initiativ av Borgå stift men är numera en helt självständig förening som verkar på kristen grund.Genom koordinering, rådgivning och utbildning samarbetar föreningen med över 50 församlingar och organisationer för att förebygga rusmedelsmissbruk och rehabilitering av missbrukare i Svenskfinland.

Eva S. Lassus-Paavolainen är noga med att betona att allt samarbete är ekumeniskt där precis alla församlingar och religiöst obundna organisationer behövs och är lika viktiga.
– Jag understryker alltid att det är hjälpande verksamhet vi håller på med inom KRAN och att allt som handlar om evangelisering hör till församlingarnas uppgift. För om man börjar rubba på de linjerna så blir det ganska ohållbart. Det får inte vara ett krav att alla ska ha samma trosuppfattning, både bland klienter och vårdare. Ingen är bättre än den andra men tillsammans kan vi göra någonting gott.

– Församlingarna har sitt och det uppskattar jag väldigt mycket men jag tror på en djup och äkta tro utan att man ska behöva stå på barrikaderna och säga vad exakt man tror på.
Lassus-Paavolainen berättar om dagcentret Hyddan i Nykarleby där missbrukare och utslagna kan söka hjälp. Ett projekt hon är mycket stolt över och som bevisar att samarbete mellan gränserna lönar sig. Både Nykarleby stad och församlingarna hjälper till att finansiera verksamheten som finns i Missionskyrkans lokaler.

– Café Hyddan är ett ypperligt exempel på vilket resultat man kan åstadkomma när olika församlingar arbetar för samma mål.

Långvarig absolutist

Själv dricker Lassus-Paavolainen inte en droppe alkohol och förutom sitt arbete inom KRAN har hon varit aktiv i olika nykterhetsföreningar.

– Som ung drack jag självklart lite vin men i vuxen ålder insåg jag snabbt att det inte blir mera roligt av alkohol. Jag kände att jag inte ville ha det. Jag har alltid trott på nykterheten men det betyder inte att man måste vara absolutist som jag, det säger jag aldrig, för alla ska själva få välja. Många klarar av att dricka men det finns de som inte gör det. Och det är den gruppen jag har varnat för.

Ett exakt svar på hur man förebygger missbrukande har inte Lassus-Paavolainen men säger att liberaliseringen absolut spelar en betydande roll.

– Personligen tycker jag att det är bättre med högre priser och en striktare alkohollag. Man pratar mycket om förmyndarskap men med tanke på den finska mentaliteten går det inte om allt släpps fritt.

Något som ändå oroar mer är samhällets inställning till missbrukare.

– Alkoholism är en sjukdom som vilken annan som helst. Men om man jämför den med andra sjukdomar så är det stor skillnad i omgivningens attityder. Missbrukarna blir ofta trakasserade och nedvärderade och det är det som är så tragiskt i vårt samhälle. Men under den tiden jag har jobbat så känns det som om attityderna har mjuknat en del.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



UK 2014. Ett av de konkreta förslagen i diskussionen om församlingsvalet på UK kom av Ida-Maria Sola. Hon lyfte fram att ett alternativ kunde vara att ordna röstningsmöjlighet i gymnasier och yrkesskolor. 24.1.2014 kl. 17:21

UK. På fredag morgon valdes Ylva Vikström från Åbo till ordförande för Ungdomens kyrkodagar. 24.1.2014 kl. 10:09

I dag utkom en ny barnbibel på fem nordiska språk samtidigt. 23.1.2014 kl. 15:43

Jutta Urpilainen. Urpilainen uppmanar finländarna aktivera sig för att få till stånd mer rättvisa i det marknadsekonomiska systemet. 22.1.2014 kl. 12:56

konsumtion. Uppriktigt förbryllad över allt det hon köpte utan att behöva det började Katarina Bjärvall undersöka vilka krafter det är som upprätthåller vår konsumistiska livsstil. 17.1.2014 kl. 13:34

Kaplanen varnas och kyrkoherdetjänsten i Johannes lediganslås att sökas senast den 17 ferbuari. Valet blir historiskt eftersom församlingsrådet för första gången får välja kyrkoherde. 16.1.2014 kl. 16:28

Domkapitlet hör de tre sökande till kyrkoherdetjänsten i Karleby personligen. Det är av allt att döma första gången som domkapitlet i Borgå stift intervjuar sökande till en kyrkoherdetjänst. 16.1.2014 kl. 17:55

Kyrkoherden i Saltvik, Peter Blumenthal, har sagt upp sig. Han lämnar sin tjänst den 31 augusti. Tills dess är han tjänstledig. 16.1.2014 kl. 16:55

Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38

Kari Mäkinen. Ärkebiskop Kari Mäkinen med sällskap träffar påven Franciskus för första gången under en privat mottagning den 17 januari 2014 i Rom. 16.1.2014 kl. 13:35

mariehamn. Kent Danielsson och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som kyrkoherde i Jomala församling. 16.1.2014 kl. 13:34

Från Vancouver i Kanada till Tijuana i Mexico på cykel. Det äventyret planerar Cilla Eriksson i oktober. 10.1.2014 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Församlingarna har fått nya direktiv om hur de kan bedöma sin verksamhet och sina beslut ur barnens synvinkel. En bedömning av ”barnkonsekvenser” är ett material som utarbetats av Kyrkostyrelsen. Församlingarna får ge feedback på det.– Hur ska kyrkan inredas? Börjar julandakten just då barnen brukar sova på dagen? Får barn och unga delta i planeringen av verksamheten? Församlingarna fattar dagligen beslut som påverkar barnens delaktighet, säger Pekka Asikainen vid Kyrkostyrelsen. 10.1.2014 kl. 14:06

markus von martens. Det sägs att en katt har nio liv. Kyrkoherde Markus von Martens omväxlande livshistoria tyder på att samma princip också kan gälla för människan. 9.1.2014 kl. 00:00

Studentmissionen firar sitt 50-årsjubileum i år genom att satsa på arbetet bland de studerande i Jakobstad. I vår satsar föreningen lika mycket i Jakobstad som på andra de andra finlandssvenska studieorterna. 8.1.2014 kl. 07:00

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23