På marknivå är San Clemente en medeltida basilika. FOTO: COLOURBOX

Kyrka i tre våningar

Den här kyrkan kan man läsa som en historiebok, lager för lager. Det är San Clemente som står i tur i KP:s serie om tidiga kristna kyrkor i Rom.
22.7.2013 kl. 11:55
Vänner av klassiska engelska deckare känner kanske igen den här miljön? Kyrka i centrum av Rom, i tre våningar eller lager – nederst ett Mithras-tempel, på mellanvåningen en tidig kristen kyrka och på marknivån en medeltida basilika. Allt omhändertaget av irländska dominikanermunkar.

Kyrkan där intrigen i Ngaio Marsh’s bok Allt kan hända i Rom utspelar sig finns på riktigt.

Den fascinerande ”trevåningskyrkan” San Clemente ligger bara två stenkast från Colosseum och är helgad åt en av de tidiga påvarna, Clemens I (ca 91-101). Som flera andra av de i mina ögon allra finaste romerska kyrkorna har San Clemente en föga imponerande fasad. Den är vacker men mycket enkel. Det spännande finns på insidan.

I hela Rom lever som känt olika historiska lager sida vid sida eller på varandra. San Clemente är ett typexempel på det här – besökaren får förflytta sig genom seklerna längs smala branta trappor.

Trolsk stämning
Allra längst ner finns det lämningar av ett Mithras-tempel. Vid den tid under första århundradet då kristendomen småningom fick fotfäste i staden Rom fanns det en uppsjö av olika trosriktningar och sekter att välja mellan – inte så olikt vår egen tid.

Förutom den officiella statsreligionen fanns flera egyptiska och persiska trossystem som vann anhängare: gnostisimen, zoroatrismen och kulter som dyrkade till exempel Isis, Serapis eller Mithras och som höll sina sammankomster i privata hem. Myndigheterna tolererade de flesta, förutsatt att de troende i övrigt fyllde sina plikter mot samhället.

Mithraskulten var en av flera mysteriereligioner. Den påminner i viss mån om senare tiders frimureri. Bakom den konkreta världen tänkte sig anhängarna en djupare sanning, en god gud, som män (och bara män ) kunde komma nära och förstå genom en serie riter och övningar. En viktig del av kulten var gemensamma måltider. Så de rester som Mithras-tempelbesökaren ser är ett altare omgivet av stenbänkar under San Clemente. I finländska ögon påminner det faktiskt litet om en bastu. Där får man då tänka sig att deltagarna i gudstjänsten suttit eller legat till bords.

Nere i den djupa källaren är stämningen trolsk. Det ekar en del och man hör sorlet av vatten från en urgammal underjordisk ledning. Lokalen är bara svagt upplyst så det gamla altaret får en märklig lyster.

Men Mithras-kulten och småningom alla de andra religionerna fick på 300-talet ge vika för den, som man då uppfattade det, judiska sekten kristendomen som växte sig riktigt stark under kejsar Konstantins beskydd. Då har det troligvis gått så att de som ägde huset raserade en del av det gamla templet och byggde en ny kyrka ovanpå. Arkeologerna tror att kyrkan började byggas under slutet av 300-talet.

Slavarnas apostel
Mellanvåningen i San Clemente är låg och trång och inte alls imponerande men full av minnen av den gamla kyrkan som delvis i sin tur raserades när den nya byggdes på 1100-talet. Konsthistoriskt intressanta fresker från 700- och 800-talen täcker en del av väggarna. På en av dem kan man se Clemens lida martyrdöden i Svarta havet, dit han hade blivit förvisad efter att ha haft alltför stor framgång med sina predikningar i det första århundradets Rom.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39