Johan Sandberg besökte bibelfabriken i St. Michel. FOTO: Johan Sandberg

Här trycks över fem miljoner biblar per år

Fem och en halv miljoner biblar och annan litteratur med kristen koppling kommer varje år ut ur tryckpressarna i St Michel Print. Tryckeriet är det enda i Norden som kan trycka och binda böcker på tunnpapper.
21.7.2013 kl. 12:00
Men det är inte bara evangelium som trycks i S:t Michel. Här trycks också lagen. De senaste upplagorna av lagböcker från Finland, Sverige och Norge härstammar härifrån.

– Den svenska lagboken Sveriges Rikes Lag är lite intressant, säger Heikki Suomala, vd för St Michel Print.

Den senaste upplagan av Sveriges lag har 4 700 sidor och är 76 millimeter tjock. Den närmar sig 80 millimeter, gränsen för hur tjocka verk tryckeriet klarar av att binda till en bok.

– Tekniskt kan vi gå upp till närmare 5 000 sidor, säger Suomala. Lagen har getts ut i ett band i över 150 år. Nästa upplaga av Finlands lag som trycks i sommar kommer också i ett band.

Sammanlagt trycker St Michel Print mellan sju och åtta miljoner böcker på tunnpapper per år. Lagböckernas andel är cirka tio procent. Dessutom trycker tryckeriet farmaceutiska kataloger, ordböcker och lite bipacksedlar för medicinförpackningar. Största andelen, närmare två tredjedelar av produktionen, hör ändå till det tryckeriet kallar religiös litteratur.

– Men det är bara kristna böcker vi  trycker. Det har vi ett principbeslut på.

Global bibelvärld
De flesta böcker som St Michel Print trycker är Nya testamenten. Men man trycker också hela Biblar, psalmböcker och andra kristna böcker på tunnpapper.

– Från början av åttiotalet har vi tryckt biblar för trettio länder på 52 olika språk, säger Suomala. Varje år kommer det nya språk att jobba med. Bibelvärlden är global och otroligt intressant i dag.

Det innebär också en hel del resdagar för Suomala och övriga försäljare.

– Jag har i medeltal 70–80 resdagar per år. I fjol blev det ganska många, 110 resdagar. Den enda möjligheten att klara sig på marknaden är att vara aktiv.

Följaktligen går åttio procent av produktionen på export. Största delen går till Ryssland (17 procent), Ukraina (9 procent), Sverige och Norge (8 procent), Tyskland och Rumänien (7 procent) och Malawi (4 procent). De senaste tio åren har tryckeriet sålt till 61 länder. Böcker på ryska och tyska har dominerat. Men det har blivit allt fler spanska böcker.

– Läget varierar från år till år. I dag motsvarar ryskan cirka 25 procent av produktionen och tyskan mellan fem och tio procent. I allmänhet har vi tryckt relativt många böcker för CEE-området (Central- och Östeuropa).

Ur bokhyllan plockar Suomala fram en bibel som företaget tryckt på tshiluba, ett språk som mindre än två miljoner personer talar i Kongo.

– Afrika är ett av de snabbast växande områdena för biblar i dag, men också Asien och Sydamerika.

De viktiga fonterna
För tryckeriet innebär varje nytt språk att man måste kontrollera att programvaran stöder språket.

– Vi dubbelcheckar att vi har alla de fonter vi behöver.

En av de stora och långvariga kunderna är Gideoniterna.

– Vi har tryckt åt Gideoniterna till cirka 30 länder, alla CEE-länder, Rysland och Ukraina men också flera länder i Afrika.

Tunnpapperssegmentet är ändå smalt. Av de trehundra bokförlagen i Finland är det endast femton som har något att göra med tunnpapper.

– Vi har samarbetat praktiskt taget  med alla bibelförlag i Finland och Sverige. Årligen samarbetar vi med mellan 70–80 bokförlag.

För St Michel Print är kundservicen viktig. Det är också språkkunskaperna. Den här intervjun gjordes på svenska. Också alla de anställda Kyrkpressen mötte på tryckeriets kontor talade svenska.

– Alla tror att alla i Sverige kan engelska. Men så är inte fallet.

Själv har Suomala lärt sig svenska genom sitt tidigare jobb inom skogsmaskinsindustrin.

– Det är lite svårt att få personal som talar flera språk och har hög motivation till S:t Michel. Men det finns ändå folk som gärna flyttar till staden från en större ort när barnen börjar gå i skolan.

Pappret är tunnare

Papperstjockleken som St Michel Print trycker på varierar mellan 25 och 50 gram per kvadratmeter. Vanligtvis används 31 grams papper.

– För att vara tunnpapper är det ganska tjockt, säger Suomala.
Som jämförelse kan nämnas att vanligt tidningspapper är cirka 43 gram medan kopieringspapper är cirka 80 gram.
 
– Bibelpappret är i princip samma papper som används i cigarretter. Det är baserat på kemisk cellulosa.

St Michel Print köper tunnpappret från Tervakoski som specialiserat sig på bestruket papper. Det har en slätare och glansigare yta som står emot fukt bättre.

– De flesta bibelpapperstillverkarna gör obestruket papper. Det bestrukna pappret har en högre kvalitet vilket ger oss en fördel.

Pappersfabriken i Tervakoski hör  numera till österrikiska Delfort Group. Fabriken är Finlands äldsta pappersfabrik och den har tidigare ägts bland andra av Finlands Bank.
Enligt Suomala finns det flera fördelar med att trycka på tunnpapper jämfört med tjockare papper. Förutom att boken ser elegant ut hålls den också öppen när man slår upp den.

– Men det finns också en logistisk aspekt, säger han. Ju tunnare papper som används desto flera böcker ryms i en container. Om allt inom EU som i dag trycks på 70 grams papper skulle tryckas på 40 eller 50 grams papper kunde vi förminska transportkostnaderna i hela Europa. Det som kräver fjorton lastbilar att transportera kan minskas till åtta lastbilar.

Det kemiskt framställda pappret kräver också mindre energi i tillverkningsprocessen än det mekaniska.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00

sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00