urgamla pelare från romartempel på Forum delar in kyrkorummet i tre skepp. FOTO: COLOURBOX

Sankta Maria Aracoeli

Kyrkpressens kyrkbongare är i farten igen – den här gången har hon rest till Rom. I vår nya artikelserie presenteras en rad kyrkor från 300 till 500-talet.
16.6.2013 kl. 12:00
För att litet travestera den heliga skrift – den trappa är brant och den dörr är smal som leder in till kyrkan Sankta Maria in Aracoeli. Fast till det här stället finns faktiskt en annan och bekvämare väg – i stället för att flämtande traska sig upp för de 132 trappstegen från antiken kan man ta den betydligt bekvämare trappan strax bredvid, ”la cordonata” till Piazza di Campidoglio, gå runt en av de vackra byggnaderna uppe på kullen och sedan hitta en liten sidotrappa upp till kyrkporten.

Fasaden är så grov den kan bli, fri från alla utsmyckningar, och gör ett urgammalt intryck. Men fasaden är faktiskt betydligt yngre än själva kyrkan. Kyrkan nämns redan i en text från 570-talet som mycket gammal, den nakna fasaden är från 1100-talet. Hur gammal Aracoeli är vet ingen exakt. Troligen har den börjat byggas under 300-talets slut, på ruinerna efter ett gammalt tempel.

Sedan dess har den förstås genomgått en lång rad förändringar, när man väl har stigit in genom dörren är det en blandning av gammalt och ännu äldre som möter. Förutom blommorna på altaret och elektricitet finns här just ingenting som har lagts till sedan 1600-talet, så en vandring i kyrkan är som en liten lektion i Roms historia.

Helena var en kändis
På 500-talet var kyrkan en del av ett grekiskt kloster som bredde ut sig över den gamla Capitoliumkullens östra sluttning. En grupp munkar med grekiska som modersmål skötte klostret och kyrkan. Då var redan en av kyrkans dyrgripar gammal - Sankta Helenas kista, där man tidigare trodde att kvarlevorna av kejsar Konstantins mor vilar. Hon var en riktig kändis på sin tid, en samlare av heliga reliker och en stark förespråkare för kristendomen under en tid då det rådde vad man kanske kunde kalla religiöst kaos i romarriket.

Kistan är av bergarten profyr, eftersom purpur var den kejserliga färgen. Helena levde på 300-talet, långt innan alla konflikter mellan öst och väst ledde till uppdelningen av den kristna kyrkan i de två huvudriktningarna katolicism och ortodoxi. Men relationerna mellan det andra Rom, som Konstantinopel kallades, och det första blev alltmer ansträngda under seklernas gång. När kontakten mellan de båda kyrkorna bröts 1058 fick de grekiska munkarna upplåta klostret åt benediktinerna, som sedan i sin tur fick flytta ut och bereda plats för franciskaner på 1200-talet.

Men som minne av äldre, försonligare tider finns i Sankta Maria Aracaeli förutom Helenas porfyrkista en bysantinsk ikon, som fungerar som altartavla. En ganska liten sådan, anspråkslös och sympatisk, som avbildar Gudamodern med Jesusbarnet i famnen.
Om den påminner om tidiga kristna sekler vittnar själva byggnaden om förkristna tider. Bokstavligen urgamla pelare delar upp kyrkorummet i tre skepp – de har släpats hit från gamla romartempel på Forum. Det som i vår tid snarast betecknas som kulturellt barbari var i många sekler fullt godkänd vana – antik marmor och antika statyer från de gamla byggnaderna återanvändes till kyrkor, boningshus och administrativa byggnader. I Sankta Maria Aracaeli finns en mängd urgammal marmor, från pelare till små marmorfragment som lyser och skimrar på väggarna, och på golvet, som är ett konstverk i sig.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13