urgamla pelare från romartempel på Forum delar in kyrkorummet i tre skepp. FOTO: COLOURBOX

Sankta Maria Aracoeli

Kyrkpressens kyrkbongare är i farten igen – den här gången har hon rest till Rom. I vår nya artikelserie presenteras en rad kyrkor från 300 till 500-talet.
16.6.2013 kl. 12:00
För att litet travestera den heliga skrift – den trappa är brant och den dörr är smal som leder in till kyrkan Sankta Maria in Aracoeli. Fast till det här stället finns faktiskt en annan och bekvämare väg – i stället för att flämtande traska sig upp för de 132 trappstegen från antiken kan man ta den betydligt bekvämare trappan strax bredvid, ”la cordonata” till Piazza di Campidoglio, gå runt en av de vackra byggnaderna uppe på kullen och sedan hitta en liten sidotrappa upp till kyrkporten.

Fasaden är så grov den kan bli, fri från alla utsmyckningar, och gör ett urgammalt intryck. Men fasaden är faktiskt betydligt yngre än själva kyrkan. Kyrkan nämns redan i en text från 570-talet som mycket gammal, den nakna fasaden är från 1100-talet. Hur gammal Aracoeli är vet ingen exakt. Troligen har den börjat byggas under 300-talets slut, på ruinerna efter ett gammalt tempel.

Sedan dess har den förstås genomgått en lång rad förändringar, när man väl har stigit in genom dörren är det en blandning av gammalt och ännu äldre som möter. Förutom blommorna på altaret och elektricitet finns här just ingenting som har lagts till sedan 1600-talet, så en vandring i kyrkan är som en liten lektion i Roms historia.

Helena var en kändis
På 500-talet var kyrkan en del av ett grekiskt kloster som bredde ut sig över den gamla Capitoliumkullens östra sluttning. En grupp munkar med grekiska som modersmål skötte klostret och kyrkan. Då var redan en av kyrkans dyrgripar gammal - Sankta Helenas kista, där man tidigare trodde att kvarlevorna av kejsar Konstantins mor vilar. Hon var en riktig kändis på sin tid, en samlare av heliga reliker och en stark förespråkare för kristendomen under en tid då det rådde vad man kanske kunde kalla religiöst kaos i romarriket.

Kistan är av bergarten profyr, eftersom purpur var den kejserliga färgen. Helena levde på 300-talet, långt innan alla konflikter mellan öst och väst ledde till uppdelningen av den kristna kyrkan i de två huvudriktningarna katolicism och ortodoxi. Men relationerna mellan det andra Rom, som Konstantinopel kallades, och det första blev alltmer ansträngda under seklernas gång. När kontakten mellan de båda kyrkorna bröts 1058 fick de grekiska munkarna upplåta klostret åt benediktinerna, som sedan i sin tur fick flytta ut och bereda plats för franciskaner på 1200-talet.

Men som minne av äldre, försonligare tider finns i Sankta Maria Aracaeli förutom Helenas porfyrkista en bysantinsk ikon, som fungerar som altartavla. En ganska liten sådan, anspråkslös och sympatisk, som avbildar Gudamodern med Jesusbarnet i famnen.
Om den påminner om tidiga kristna sekler vittnar själva byggnaden om förkristna tider. Bokstavligen urgamla pelare delar upp kyrkorummet i tre skepp – de har släpats hit från gamla romartempel på Forum. Det som i vår tid snarast betecknas som kulturellt barbari var i många sekler fullt godkänd vana – antik marmor och antika statyer från de gamla byggnaderna återanvändes till kyrkor, boningshus och administrativa byggnader. I Sankta Maria Aracaeli finns en mängd urgammal marmor, från pelare till små marmorfragment som lyser och skimrar på väggarna, och på golvet, som är ett konstverk i sig.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44