en stiftssekreterare för internationella ärenden ska anställas vid varje stift från och med år 2014. Beslutet innebär organisatoriska förändringar för FMS. FOTO: KP-ARKIV/CHRISTA MICKELSSON

Framtiden oklar för många

Samarbetsförhandlingar blir aktuella vid Finska Missionssällskapet. Orsaken är de nya stiftssekreterarna för internationella ärenden som ska anställas i varje stift från och med årsskiftet.
30.5.2013 kl. 13:35
De nya stiftssekreterarna för internationella ärenden kommer att handha uppgifter som tidigare skötts av Finska Missionssällskapets stiftssekreterare för missionsarbete.

– De beslut som tagits innebär en så stor förändring i vår verksamhet att samarbetsförhandlingar krävs, säger FMS direktör för utlandsarbete Rolf Steffansson.

Enligt beslut i Kyrkostyrelsens plenum ska alla stift anställa en egen stiftssekreterare för internationellt arbete från och med årsskiftet 2014.

– Eftersom kyrkan uttalat sin vilja att sköta uppgifter som Missionssällskapet skött hittills, och eftersom det innebär nya budgetåtaganden för oss, innebär det automatiskt förändringar i vår organisationsstruktur, säger Steffansson.

När kyrkans missionsstrategi lades upp i tiderna var det klart att det var kyrkan som skulle stå för avlöningen av de internationella stiftssekreterarna.

– Men i och med finanskrisen var det inte längre möjligt, säger Steffansson.
Som ett resultat av kyrkans försämrade ekonomi har man utarbetat en modell där varje missionssorganisation (sju organisationer) bidrar med en andel i procent som står i relation till de budgetmedel församlingarna beviljar dem. Stiftssekreterarens lön kommer att finansieras av missionsorganisationerna och Kyrkostyrelsen står för verksamhetsmedlen.

Mångfalden blir en utmaning
– Alla sju missionsorganisationer har skrivit på ett avtal om den här finansieringsmodellen. Det var en förutsättning för att organisationerna skulle få fortsätta som officiella organisationer för kyrkans internationella arbete med alla rättigheter och skyldigheter det innebär, säger Steffansson.

Avtalet innebär att det internationella arbetet samordnas.

– De olika missionsorganisationerna har ju lite olika profilering i sin verksamhet. Den här mångfalden kommer nog att bestå, säger Steffansson.

Varje missionssällskap har förbundit sig vid att verka enligt kyrkans missionsstrategi och verksamhetsprinciper. Men vad betyder det i praktiken till exempel då det gäller synen på kvinnliga präster?

– Vilka sanktioner följer om en organisation deklarerar att den inte kommer att verka i enlighet med kyrkans ämbetssyn? undrar Steffansson.
Den typen av frågor tror FMS verksamhetsledare Seppo Rissanen att kan bli problematiska för kyrkan.

– Organisationerna har väldigt olika teologisk profil och vi har helt olika samarbetspartner ute i världen. Vi har också olika syn på ekumenik. På vilket sätt kommer kyrkan att slå vakt om ekumeniska avtal och kyrkoordningsfrågor?

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Tomas von Martens



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06