Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Kyrkan är mitt enda hopp

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.
– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar.
17.5.2013 kl. 12:00
Den finlandssvenska teologen Patrik Hagman har skrivit en bok om folkkyrkans utmaningar i dag, Efter folkkyrkan. Och vad händer – Kyrkans Tidning i Sverige ägnar hela ledarsidan åt Hagmans tankar. Frågan om folkkyrkans framtid är brännande aktuell för de nordiska kyrkorna. Men medan den är brännande som i aktuell är den också brännande som i smärtsam.

– Kyrkan har ingen teologisk idé om varför den finns till, säger Hagman.

– Kyrkan har utvecklat en teologi om hur kristendomen fungerar som inte alls kräver att det finns en kyrka. Den bygger helt på enskilda individers övertygelse. Då går det lätt så att när man ställer frågan ”varför ska jag gå i kyrkan” får man svaret ”för att det är trevligt”.

Hagman menar att kyrkan befinner sig i samma läge som ett mjukvaruföretag som delar ut sina program alldeles gratis. Vad finns företaget till för om det inte säljer någonting? Den fråga kyrkan verkar kretsa kring är vad den enskilda individen får för sitt medlemskap, det vill säga hur kyrkan i medlemsflyktens tider ska kunna motivera för sina medlemmar att det lönar sig att stanna kvar. Kanske genom att poängtera hur viktigt det är att kyrkan erbjuder diakonala insatser? Det här kallar Hagman ”köpslåendets teologi”. Han menar att kyrkans kris är en teologisk kris.
 
Förstår kyrkan det?

– Det är en intressant fråga. Det finns stora skillnader mellan Sverige och Finland på den här punkten. I Finland är det populärt att sparka på Svenska kyrkan men min erfarenhet är att man i Sverige är mycket mer medveten om att kyrkan har problem. I Finland vill man fortfarande inte tro att problemen är allvarliga.

Vad är ett kristet liv?

Hagman menar att kyrkan i dag valt att låna sin teologi från affärslivet. Den erbjuder en produkt som vi kan välja att köpa.

– En seriös teologi borde börja med att förklara vad det är att vara kristen. Det är en fråga som det måste gå att svara på.

Och medan han säger det påminner han om att frågan ingalunda är okomplicerad.

– Det är en svår fråga att ställa: vad är det som gör ett liv till ett kristet liv? Min bok ger inga slutgiltiga svar på den frågan men den pekar på att det här är en fråga vi måste diskutera. Det är inte en fråga som har ett entydigt svar, men redan att tala om den är viktigt.

I sin bok kritiserar Patrik Hagman något han kallar för ”fortfarande-teologi”, en teologi som han uppfattar som tongivande i kyrkan i dag.

Och vad är det för en teologi, då?

– Det är en defensiv hållning som går ut på att betona att kyrkan fortfarande har en ganska stark ställning i samhället. Tänkandet bygger på att kyrkan samlat på sig ett kapital under en lång tid, men problemet är att det håller på att raderas. När det kapital vi haft håller på att vittra bort kan det vara bra att komma ihåg att vi måste omvärdera vår tradition och fråga oss vad den betyder i vår tid. Vi kan inte bara hålla fast vid det vi har, så fungerar tiden inte.

Det centrala i ”fortfarande-teologin” är att man tänker att kyrkan och gudstjänsten finns till för att möta människors subjektiva behov. En följd av den synen är att kyrkan i praktiken utgörs av kyrkans anställda. Kyrkan blir en tjänsteproducent bland andra.

– Problemet med att kyrkan blir lika med de anställda hänger ihop med frågan om hur ett kristet liv ska se ut. Om de anställda blir de som ”gör” något blir de andra passiva. Det gör att vi inte kan ställa oss frågan hur vi ska leva som kristna.

Implicit leder det här till att bara de anställda lever ut sin tro.

– Det är inte bara illa för resten av oss utan försätter också dem i en omöjlig situation. De ska alltså i kraft av sin professionalitet göra Kristi kropp synlig i världen.

Bygga upp nytt
Hagmans lösning är ett vi måste bygga upp en kyrka som fungerar med hjälp av frivilliga. Och vi måste göra det så länge det finns anställda som kan hjälpa till med strukturerna.

– Annars går det så att vi bara skär bort olika verksamhetsområden ett efter ett.

Vad av allt det kyrkan har i dag är sådant vi ska hålla fast vid?

– Det finns många fina, hoppingivande saker – men kyrkan måste inse vad den har och hur värdefullt det är. Vi ser inte längre på vilket sätt kristendomen är radikal och utmanande. Det handlar om att upptäcka det kyrkan redan gör.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00