Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson

För få vänliga tankar om oss själva

Forskning visar att ungas ätstörningar oftast har sin början i diffust illamående och missnöje med den egna kroppen.
– Hur vi vuxna talar om oss själva och vår kropp färgar av sig på våra tonåringar, säger Sofia Torvalds som skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap.
21.4.2013 kl. 12:00
Det har gått två och ett halvt år sedan Sofia Torvalds fick veta att hennes tonåriga dotter led av en ätstörning. Efter den första tidens chock märkte Torvalds att hon saknade konkreta råd för hur hon som förälder skulle hjälpa sin dotter.

– I den situationen ropar ens själ efter någon som kunde ge ett enda gott konkret råd.

Torvalds började bearbeta situationen genom att lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen. Hon plöjde genom böcker i ämnet, lusläste expertutlåtanden och forskning och tog reda på så mycket hon kunde om olika behandlingsmetoder. När dottern började må bättre växte tanken fram att samla erfarenheterna till en bok. Under våren kommer boken Hungrig - en bok om ätstörningar och föräldraskap ut.

Vad ska jag göra då?
Boken baserar sig delvis på intervjuer med fem föräldrar till barn med ätstörningar och fem unga kvinnor som haft eller har en ätstörning.

– Det visade sig att de föräldrar jag talade med också saknade konkreta tips. De var alla helt vanliga finlandssvenska föräldrar som engagerat sig massor i vården av sitt sjuka barn.

En av de slutsatser Sofia Torvalds dragit av sin och andras erfarenhet är att föräldrarna verkligen kan göra mycket för att påverka situationen.

– Det är klart att alla med en svår ätstörning måste få offentlig vård, men när det gäller lindrigare fall är det ingen självklarhet att alla får den hjälp de skulle behöva.

– Visst finns det möjlighet till terapi. Men om du inte är intagen för vård, vem ser till att du äter?

Att normalisera matrutinen hör till de viktigaste sakerna föräldrar kan hjälpa till med.

– Satsa på att alltid finnas till vid måltiderna. Sitt bredvid och visa ditt stöd, gå inte ens till rummet intill. Måltiderna är oerhört ångestfyllda för den sjuka. Samma sak gäller efter maten, också då är ångesten stor.

Lyssna utan känsloutbrott

Det allra viktigaste rådet Sofia Torvalds vill ge till föräldrar är ändå att lyssna på sitt barn.

– Lyssna aktivt, utan känsloutbrott och utan att bedöma. Oja dig inte och var inte hysterisk. Och försök att inte vara irriterad. Det kan vara oerhört svårt eftersom de tankar en person med ätstörning bär på ofta är mycket envisa.

Torvalds förklarar att man genom att lyssna märker hur sjukdomen resonerar.

– Den psykiska biten syns inte men tar upp mycket utrymme hos den som är sjuk. En person med ätstörning är vanligtvis totalt absorberad av tankar kring mat. En av dem jag intervjuade berättade att det för henne var svårt att ens föreställa sig vad friska människor tänker på.
Ett annats tips Sofia Torvalds vill ge är att man så långt det går ska försöka hålla fast vid vanliga rutiner, som att gå i skolan.

– All distraherande sysselsättning är bra. Annars är det bara de negativa tankarna som får plats. Det är också bra försöka hjälpa sitt barn att hitta något annat i livet som inte är relaterat till mat eller kropp. En person med ätstörning har ju satsat all tid och energi på ätstörningstankar och det utrymmet måste fyllas med något annat.

Tyck om dig!
Boken behandlar också föräldrars skuldkänslor. Varför blev mitt barn sjukt? Är det mitt fel? Varför märkte jag inget?

– Det är inget man ska ägna sig åt när läget är akut, men för min egen del ville jag göra upp med vad som i vårt fall kanske var en orsak till att min dotter blev sjuk. Det finns alltid många orsaker, både biologiska och psykologiska. Knappast hjälpte det min dotter att jag innan hon insjuknade genomförde mitt livs första och enda bantningskur.
Hon tror att det viktigaste föräldrar kan göra i förebyggande syfte är att tänka på hur vi själva äter och talar om vår kropp.

– Om alla vuxna alltid talade vackert om sin kropp tror jag att vi hade mindre problem med ätstörningar.

Nästa steg är att övertyga barn och tonåringar om att de duger som de är.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Christa Mickelsson



katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24