Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

Granska makten kräver kunskap

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik.
27.3.2013 kl. 12:45
I ett Radbyte i förra veckans KP skriver katoliken Sara Torvalds att bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt och tendentiöst journalister ser på det här med religion.

Problemet ligger djupare än att sekulära journalister har svårt att hålla isär begreppen då de rapporterar om till exempel valet av påve, menar Lars Lundsten som är medieforskare och lärare vid Arcada och Svenska social- och kommunalhögskolan.

– Det ligger i journalistikens väsen. Journalistiken är i själva verket ett kunskapssystem som organiserar världen på ett visst sätt. Men kristendomen är ett konkurrerande sätt att organisera kunskap om världen. Nu vet jag att många journalister säger att det där är bara strunt, journalister berättar bara hur världen ser ut. Men det är inte så.
Journalister kategoriserar fenomen i termer av maktkamp.

– Det ska journalistiken göra. Men det blir en automatik i det här som journalisterna kanske inte själva och kanske inte heller deras publik eller de som blir intervjuade alla gånger förstår.

När journalisten helt motiverat utgående från sitt uppdrag granskar en organisation, må den vara ett ministerium eller en religiös organisation, så är det automatiskt frågor om makt som blir gällande.

– Om den här organisationen då inte uppfattar sig arbeta enligt de här principerna så blir det go´morron yxskaft när man ställer frågor.
När det handlar om till exempel vem som ska bli följande påve tänker journalisten automatiskt: vem får makten inom den organisation som heter Katolska kyrkan?

– Men även om Katolska kyrkan som organisation också har en maktkultur, så är Katolska kyrkan – och vilken kyrka som helst – förhoppningsvis i första hand inte en maktorganisation utan en religiös organisation. Och som religion analyserar kyrkan världen och vad som är viktigt och mindre viktigt med andra verktyg än vem som har makten och vem som blir misshandlad av makten.

Besvärliga paradoxer

En annan viktig fråga är att den journalist som verkligen ska klara av att granska till exempel kyrkan ur ett maktperspektiv måste vara påläst.
– Så att man inte gör som så många journalister gör när de frågar att när ska vi skilja kyrkan från staten, när vi redan har gjort det i Finland. Det är beklämmande, säger Lundsten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42