FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Världen. Den amerikanska ateisten Hemant Mehta satte sin själ till salu på auktionssidan eBay och lät den högstbjudande bestämma vilket religiöst samfund han skulle börja besöka. 15.10.2007 kl. 00:00

Världen. Det årliga samlingsalbumet av det bästa inom den amerikanska gospeln, WOW Hits, bidrar i år till att lindra hungersnöden i afrikanska länder. 14.10.2007 kl. 00:00

Världen. När den svenska nykterhetsorganisationen Blåbandsrörelsen bjöd in 300 församlingsrepresentanter till samtal om kyrkor och alkohol anmälde sig ingen, skriver Dagen. 14.10.2007 kl. 00:00

Världen. En undersökning visar att amerikaner kan räkna upp fler ingredienser i en Big Mac-hamburgare än vad de kommer ihåg de tio budorden, meddelar Catholic News Service. 13.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Församlingar från olika kyrkosamfund firar gemensam missionshelg under helgen. 13.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att Allan Franzén inte är behörig för kyrkoherdtjänsten i Borgå svenska domkyrkoförsamling står fast. Detta efter att Högsta förvaltningsdomstolen lämnade kaplan Bror Träskbackas besvär och ansökan om återbrytande utan prövning. 12.10.2007 kl. 00:00

Människa. Den finlandssvenska vänförsamlingen lockade Kaisa Kirikal till Finland – för att lära sig svenska. 12.10.2007 kl. 00:00

Världen. Vatikanen har köpt 80 procent av ett italiensk fotbollslag som spelar i tredje divisionen. Orsaken är att Vatikanen vill främja sportsmannaanda i en idrott som enligt många domineras av pengar. 12.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Siv Bergman, lärare bosatt i Kristinestad, börjar vid det här laget vara en etablerad barnboksförfattare i Svenskfinland. Hennes nyaste bok, Fotoklubben (Fontana Media 2008), visar att hon börjar känna sig riktigt hemmastadd i genren. 12.10.2007 kl. 00:00

Människa. Jannika Lassus talar gärna för en barnvänlig kyrka och vikten av att församlingen bemöter barn på rätt sätt. Så hon är mamma, ja, men också kvinna med ansvar gentemot sig själv, sin man och sin omgivning. 11.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Skall kyrkoherden i framtiden väljas indirekt av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet eller är det nuvarande systemet som ger alla församlingsbor rätt att rösta bättre? 11.10.2007 kl. 00:00

Samhälle. Ena dagen slogs dörren sönder och hon sparkades. Följande dag hade familjen gäster och måltidsgemenskap och man talade om Gud och hans under. Båda verkligheterna var sanning, säger Catherine Granlund. 11.10.2007 kl. 00:00

Kultur. Den förfinskade musikmångsysslaren från Texas, Christian-Charles de Plicque, har efter en lång paus givit ut en ny gospelskiva. 11.10.2007 kl. 00:00

Världen. Den populära internet-sökmaskinen Google har blivit upphöjd till en religion, googlism. 10.10.2007 kl. 00:00

Samhälle. Ambassadör Ole Norrback festtalade i Malax som firade sina fyrahundra år. Norrback hutade enligt Vasabladet åt både kyrkan och kommunen. 10.10.2007 kl. 00:00

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16

frsta hjlp. De lär sig rädda liv - till takten av Bee Gees hitlåt Stayin’ Alive. 20.4.2016 kl. 07:00

understd. Förbundet Kyrkans Ungdom (KU) fick 11 000 euro när Kyrkostyrelsens plenum delade ut understöd till kyrkliga organisationer. 19.4.2016 kl. 15:39

lediga tjnster. Däremot ville fyra bli stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet i Borgå, och en kyrkoherde i Sjundeå. 18.4.2016 kl. 15:45

tempelplatsens kyrka. Tusentals turister gästar sommartid tempelplatsens kyrka varje dag. 18.4.2016 kl. 11:17