De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

Europa blundar för lidandet

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren.
7.3.2013 kl. 10:03
2012 var ett år då situationen för förföljda kristna i världen inte förbättrades. Men det som var positivt var att denna bortglömda, för att inte säga nedtystade, mänskorättstragedi uppmärksammades mer än tidigare.

Pastor Youcef Nadarkhani, den kanske mest kända kristna samvetsfången, släpptes från sitt iranska fängelse i slutet av året. Fortfarande är situationen för kristna konvertiter från islam extremt svår, inte bara i Iran utan i många andra länder. Saaed Abedini, en kristen iranier som numera är amerikansk medborgare, fängslades under ett besök i sitt gamla hemland och sitter nu i det beryktade Evinfängelset.

Den iranska regimen agerar alltså också mot andra länders medborgare om de gör sig skyldiga till ”brottet” att dela sin kristna tro med muslimer.
En annan känd kristen samvetsfånge, Asia Bibi i Pakistan, sitter fortfarande fängslad för brott mot landets hädelselagar. Ett litet ljus i det mörkret var fallet Rimsha Masih, en minderårig kristen flicka som anklagades för att bränt sidor ur Koranen. Hon blev frigiven och en imam blev i stället arresterad för att ha orkestrerat hela händelsen.

Fler övergrepp i Egypten
Situationen för utsatta kristna blev inte bättre under året som gick. I vissa länder blev den avsevärt sämre. I Egypten har våld och övergrepp mot kristna ökat dramatiskt sedan Mubaraks fall. Det vanliga mönstret är att en extremistisk imam i någon by eldar upp en muslimsk mobb som sedan bränner ner en kyrka eller de kristnas hem. Myndigheternas insats består i att ordna ”försoningsmöten”, där man besluter att stryka ett streck över det som varit. Ingen förövare ställs till svars. De kristna kompenseras inte för sina förluster.
   
Mali är ett land som varit känt för sin toleranta version av islam. Nu har stora delar av landet kommit under extrema islamisters styre. Kristna och många andra har flytt undan skräckväldet.

Om de förföljda kristnas situation snarare försämrades än förbättrades under året är den goda nyheten att medvetenheten om detta ökade. Äran för det tillhör alla de organisationer och individer som i åratal arbetat för solidaritet med den lidande kyrkan.

Journalister bryter tystnaden
I januari skrev Erik Helmerson en ledare i Dagens Nyheter med titeln ”Bryt tystnaden om våld mot kristna”. Han skrev om Asia Bibi, om Egypten, Irak och Afghanistan, om konvertiterna från islam och inte minst om västvärldens tystnad. Ledaren väckte stor uppmärksamhet och Helmerson har berättat att han blev översköljd av tacksamma reaktioner från kopter, maroniter, kaldéer och andra kristna från konfessioner som han inte ens kände till. Det gemensamma budskapet var: Äntligen någon som talar om vad vi fått och många av våra närmaste ännu får utstå.
 
Under år 2012 utgav också en erkänd brittisk journalist, Rupert Shortt, en bok om förföljelse av kristna i dag. I Christianophia. A Faith Under Attack, som utkom på ett etablerat kommersiellt förlag, beskriver han situationen i nitton länder. Beskrivningen bygger på rapporter och analyser men för många länders del också på egna besök. Hans slutsats är att frågan om förföljelse av kristna borde vara en viktig utrikespolitisk angelägenhet för våra regeringar. Att den inte är det är ett uttryck för vad han kallar ”offerskapets hierarki”.
 
Det finns vissa offer vars lidande får större uppmärksamhet än andra och förföljda kristna ligger ganska långt nere i den hierarkin. Riksdagsledamoten Fredrik Malm visade i en insändare i Kyrkans Tidning att detta också gäller för kyrkliga organ. Han hade gjort en enkel sökning på hemsidan för Sveriges Kristna Råd. Ordet ”kopter” fick tre träffar, ”assyrier” fyra, ”syrianer” fem och ”palestinier” 576.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38