Lagom pengar ger den största lyckan

I fredagens modersmålsskrivningar kunde abiturienterna analysera ekonomisten Kari Nars teorier om ”pengar och lycka” i en textkompetensuppgift baserad på hans bok med samma titel.
Tre dagar senare talade författaren om samma sak i själva syltfabriken, inför en ung penningintresserad publik i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Arrangörer var den kristna organisationen Veritas Forum Finland och Helsingfors Studentmission.

Kari Nars är själv övertygad om att lycka inte kan maximeras med hjälp av mer pengar.

– Se på USA, världens rikaste nation. Mellan år 1950 och 1990 har dess befolkning blivit allt olyckligare, exemplifierar han.

Bra, bättre, tja
Samma tendens går igen i individens ekonomi.

– De som är verkligt fattiga blir märkbart lyckligare om de får mer pengar i den situationen, poängterar Nars och illustrerar det med kurvor som skjuter rakt i höjden. Men någonstans vid en årsinkomst på 70 000 dollar (ung. 50 000 euro) planar kurvan ut. Det blir inte så mycket ”mer” lycka av mer pengar. Det här ser ekonomie doktorn och politices licentiaten som en förbisedd sanning.

– Visa mig en enda bok i makroekonomi som nämner ordet lycka! Jag har nämligen ännu inte läst någon sådan, säger han till sin publik.
Enligt Kari Nars talar ekonomerna istället om utility eller nytta.

– Dumheter! Vad handlar livet om annat än just lycka, utbrister Kari Nars.

Enligt honom finns den i bemärkelsen den korta sensation någon kan känna inför blicken hos ett nyfött barn eller musiken i Sibelius femte symfoni.

– Men lyckan är också en mätbar tillfredsställelse i livet. Då handlar det om några få områden: familj, vänner, jobb och hälsa.
De nordiska välfärdssamhällena har toppat den här sortens lycka. Men Kari Nars  är pessimistisk när det gäller det samhällets framtid:

– Att kvartalsekonomin fungerar bygger på att många människor slås ut. Det att det här tänkande alltmer vinner insteg kommer att förorsaka en mycket hård kollision mellan det nordiska välfärdssamhället och de krav kvartalsekonomin ställer.

Hur pass hårt den kan slå kan den ekonomiska krisen på nittiotalet ge en fingervisning om.

– Då hade vi en djup svacka i den finländska lyckan. Välmåendet har gått uppåt, men har inte nått upp till samma nivå som det var innan krisen, menar Kari Nars.

Läs hela artikeln i papperstidningen.