Kari Nars är pessimistisk vad gäller välfärdssamhällets framtid (FOTO: Johan Sandberg)

Lagom pengar ger den största lyckan

Lite mer pengar ger lite mer lycka. Men ger mycket mer pengar mycket mer lycka? Det fick finlandssvenska ungdomar tugga på förra veckan.
21.2.2013 kl. 15:58
I fredagens modersmålsskrivningar kunde abiturienterna analysera ekonomisten Kari Nars teorier om ”pengar och lycka” i en textkompetensuppgift baserad på hans bok med samma titel.
Tre dagar senare talade författaren om samma sak i själva syltfabriken, inför en ung penningintresserad publik i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Arrangörer var den kristna organisationen Veritas Forum Finland och Helsingfors Studentmission.

Kari Nars är själv övertygad om att lycka inte kan maximeras med hjälp av mer pengar.

– Se på USA, världens rikaste nation. Mellan år 1950 och 1990 har dess befolkning blivit allt olyckligare, exemplifierar han.

Bra, bättre, tja
Samma tendens går igen i individens ekonomi.

– De som är verkligt fattiga blir märkbart lyckligare om de får mer pengar i den situationen, poängterar Nars och illustrerar det med kurvor som skjuter rakt i höjden. Men någonstans vid en årsinkomst på 70 000 dollar (ung. 50 000 euro) planar kurvan ut. Det blir inte så mycket ”mer” lycka av mer pengar. Det här ser ekonomie doktorn och politices licentiaten som en förbisedd sanning.

– Visa mig en enda bok i makroekonomi som nämner ordet lycka! Jag har nämligen ännu inte läst någon sådan, säger han till sin publik.
Enligt Kari Nars talar ekonomerna istället om utility eller nytta.

– Dumheter! Vad handlar livet om annat än just lycka, utbrister Kari Nars.

Enligt honom finns den i bemärkelsen den korta sensation någon kan känna inför blicken hos ett nyfött barn eller musiken i Sibelius femte symfoni.

– Men lyckan är också en mätbar tillfredsställelse i livet. Då handlar det om några få områden: familj, vänner, jobb och hälsa.
De nordiska välfärdssamhällena har toppat den här sortens lycka. Men Kari Nars  är pessimistisk när det gäller det samhällets framtid:

– Att kvartalsekonomin fungerar bygger på att många människor slås ut. Det att det här tänkande alltmer vinner insteg kommer att förorsaka en mycket hård kollision mellan det nordiska välfärdssamhället och de krav kvartalsekonomin ställer.

Hur pass hårt den kan slå kan den ekonomiska krisen på nittiotalet ge en fingervisning om.

– Då hade vi en djup svacka i den finländska lyckan. Välmåendet har gått uppåt, men har inte nått upp till samma nivå som det var innan krisen, menar Kari Nars.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11