Kari Nars är pessimistisk vad gäller välfärdssamhällets framtid (FOTO: Johan Sandberg)

Lagom pengar ger den största lyckan

Lite mer pengar ger lite mer lycka. Men ger mycket mer pengar mycket mer lycka? Det fick finlandssvenska ungdomar tugga på förra veckan.
21.2.2013 kl. 15:58
I fredagens modersmålsskrivningar kunde abiturienterna analysera ekonomisten Kari Nars teorier om ”pengar och lycka” i en textkompetensuppgift baserad på hans bok med samma titel.
Tre dagar senare talade författaren om samma sak i själva syltfabriken, inför en ung penningintresserad publik i Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Arrangörer var den kristna organisationen Veritas Forum Finland och Helsingfors Studentmission.

Kari Nars är själv övertygad om att lycka inte kan maximeras med hjälp av mer pengar.

– Se på USA, världens rikaste nation. Mellan år 1950 och 1990 har dess befolkning blivit allt olyckligare, exemplifierar han.

Bra, bättre, tja
Samma tendens går igen i individens ekonomi.

– De som är verkligt fattiga blir märkbart lyckligare om de får mer pengar i den situationen, poängterar Nars och illustrerar det med kurvor som skjuter rakt i höjden. Men någonstans vid en årsinkomst på 70 000 dollar (ung. 50 000 euro) planar kurvan ut. Det blir inte så mycket ”mer” lycka av mer pengar. Det här ser ekonomie doktorn och politices licentiaten som en förbisedd sanning.

– Visa mig en enda bok i makroekonomi som nämner ordet lycka! Jag har nämligen ännu inte läst någon sådan, säger han till sin publik.
Enligt Kari Nars talar ekonomerna istället om utility eller nytta.

– Dumheter! Vad handlar livet om annat än just lycka, utbrister Kari Nars.

Enligt honom finns den i bemärkelsen den korta sensation någon kan känna inför blicken hos ett nyfött barn eller musiken i Sibelius femte symfoni.

– Men lyckan är också en mätbar tillfredsställelse i livet. Då handlar det om några få områden: familj, vänner, jobb och hälsa.
De nordiska välfärdssamhällena har toppat den här sortens lycka. Men Kari Nars  är pessimistisk när det gäller det samhällets framtid:

– Att kvartalsekonomin fungerar bygger på att många människor slås ut. Det att det här tänkande alltmer vinner insteg kommer att förorsaka en mycket hård kollision mellan det nordiska välfärdssamhället och de krav kvartalsekonomin ställer.

Hur pass hårt den kan slå kan den ekonomiska krisen på nittiotalet ge en fingervisning om.

– Då hade vi en djup svacka i den finländska lyckan. Välmåendet har gått uppåt, men har inte nått upp till samma nivå som det var innan krisen, menar Kari Nars.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



Stina Lindgård är ny ordförande för Finlands svenska prästförbund. 1.2.2013 kl. 15:43

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00

Aldrig tidigare har kyrkans fyraårsberättelse väckt så mycket diskussion i offentligheten som nu. Engagemanget för kyrkan minskar drastiskt och minskningen ser ut att gå i allt snabbare takt. 1.2.2013 kl. 15:01

Allvarsamma teman präglade Ungdomens Kyrkodagar (UK) på Lärkkulla. Cirka 160 ungdomar från Borgå stift diskuterade ungdomars trängda situation – men hade också roligt tillsammans. 31.1.2013 kl. 15:58

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara. 31.1.2013 kl. 15:51

Ändamålsenlighet och kommunikationer talar för ett uppbrott från stiftsstaden. 30.1.2013 kl. 15:08

"Kapellet är media" säger Maarit Kuikka som utsett årets pristagare. 25.1.2013 kl. 10:05

Han tog tittarna med storm. Efter sin tolkning av soul-låten You are so beautiful i tävlingen Voice of Finland har Tomas Höglund blivit något av en kändis. Själv tar han det med ro och lägger tävlingen liksom resten av sitt liv i Guds händer. 24.1.2013 kl. 09:00

I morgon samlas drygt 200 unga kyrkliga beslutsfattare från hela stiftet i Karis kring tuffa frågor. 23.1.2013 kl. 11:14

Migrationen i världen leder till att religionerna uppblandas. Det ökar också behovet av religionskunskap. 23.1.2013 kl. 12:54

Målet på 70 000 euro för att bygga upp Tendelaskolan i Kongo är nu nått. Allt som allt har 64 svenskspråkiga församlingar och tre skolor engagerat sig i insamlingen med diverse basarer och lopptorg, kollekt och allsångsevenemang som Vi sjunger sommarsånger. 17.1.2013 kl. 13:51

Allt flera försäkringsbolag kräver sprinklersystem i kyrkorna. Det medför stora kostnader för församlingar som ännu inte gjort investeringen. 17.1.2013 kl. 12:40

En jämn ström av folk lämnade kyrkan också år 2012. På Kyrkostyrelsen vet man vilka av medlemmarna som går och varför. Ändå är det svårt att täppa till läckan. 11.1.2013 kl. 10:53

clara lidström. Bloggaren Clara Lidström har ett perfekt jobb. Hon bor på landet och kan jobba hemma. Hon gör en av Sveriges populäraste bloggar med över 200 000 besökare varje månad. Hon skriver om vintage, mat och mode, men ibland ryter hon till om att vara kristen och nykter. 10.1.2013 kl. 10:10

kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39