Dynamitbygge i Jerusalem

Det kan låta som käbbel mellan Jerusalems svartrockade ortodoxa judar. Men om judarnas tempel återuppbyggs måste Klippmoskén med sin gyllene kupol bort. Det är världspolitiskt sprängstoff.
15.2.2013 kl. 14:46
Mia Anderssén-Löf, församlingspastor i Borgå, har under hösten varit studieledig för att studera språk vid universitetet i Jerusalem.

– Jag behöver den moderna hebreiskan för att kunna följa argumentationen mellan de judiska grupper som är för eller emot återuppbyggnaden av Jerusalems tempel, säger hon.

Bibelhebreiskan från Åbo akademi räcker inte till för att kunna forska för den doktorsavhandling i judaistik som Anderssén-Löf har som mål.
De ultraortodoxa judarna – haredim – med sin kännspaka svara klädsel, skägg och tinninglockar bildar tio procent av befolkningen i Israel. En god haredi har i regel stor familj men lever ofta på samhällets bidrag för att kunna ägna sig åt sin religion. Det är inte okontroversiellt ens i Israel.

– De ultraortodoxas rätt att vara befriade från militärtjänst är under ständig diskussion, säger Anderssén-Löf.

I Jerusalem är haredi dubbelt så många som i landet i stort, dessutom följer många jerusalemjudar åtminstone delvis ortodoxa traditioner kring mat och sabbat. De sekulära judarna är i minoritet.

– I Jerusalem står bussarna på den judiska sabbaten och det går inte att lyfta pengar från bankomaterna.

Checkpoint Kalandia
De arabiska bussarna i östra Jerusalem kör också fredagar så Anderssén-Löf kom hem till Beit Hanina där hon bodde. Hennes grannar var palestinier med blått ID-kort som ger rätt att bo i östra Jerusalem utan att vara israeler.

Hennes lutherska församling låg i Ramallah på andra sidan den långa och ringlande säkerhetsmuren som stänger västbankspalestinierna med grönt ID-kort ute. För att komma till kyrkan måste hon ta sig igenom den ökända checkpointen Kalandia, med korridorer av galler och svängdörrar som påminde henne om skolans studiebesök vid Snellmans korvfabrik i Jakobstad.

– Det kan vara jobbigt, men jag vet att jag kommer igenom. Och ingen tar mitt finländska pass.

Hennes palestinska vänner med grönt ID-kort måste anhålla om tillstånd månader i förväg för ett besök i Jerusalem på tio kilometers avstånd från Ramallah. Trots tillstånd kan de få beskedet ”kom igen i morgon” eller att tillståndet inte gäller. I värsta fall kan de bli misshandlade.

Hon har läst rapporter som säger att tre av fyra israeliska judar anser att en upprepning av nazisternas judeutrotning upplevs som sannolik eller mycket sannolik. Och att staten Israel är den bästa garanten för att detta inte ska ske.

– Vi vill gärna tro att det som hände för 70 år sedan inte kan hända igen, säger hon.

Under sina fyra månader i Jerusalem har hon lärt sig att man inte kan utgå från finländska förhållanden för att förstå allt vad man ser.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44