På Luthers tid hade Esboassessorn Pekka Leino kallats doktor i bägge rätterna, både den kyrkliga och den världsliga.

Ett stift större än Borgå

Nej, lagfarne assessorn Pekka Leino tänker inte på sitt eget stift i Esbo. Han tänker på de åtta procent av kyrkans medlemmar som känner sig visade på dörren för att de tror på det traditionella sättet.
14.2.2013 kl. 14:58
Kyrktian heter huset i Esbo centrum, byggd som två sammankopplade medeltida kyrkor i tegel. Domkapitlets plenisal finns i tredje våningen, i en vitrin hänger biskopens mässhake och på väggen ett enda biskopsporträtt.

– Esbo stift är landets yngsta, säger lagfarna assessorn Pekka Leino i marimekkoskjorta. Han har nyss doktorerat för andra gången, nu vid Åbo akademi.
 
– Det har nästan inte funnits någonting om kyrkorätt på svenska, förklarar Leino, finlandssvensk på mödernet och med många kusiner i Raseborgstrakten.

Hans nya opus ”Endast kyrkans egna angelägenher” ser på kyrkan som ett trossamfund, hans föregående avhandling hade ett förvaltningsrättsligt perspektiv.

Leino har i praktiken skött kyrkliga juristjobb på alla förvaltningsnivåer, kyrkostyrelse, samfälligheter och domkapitel. En tid var han dessutom regeringssekreterare på undervisningsministeriet där de kyrkliga frågorna handhas och drar en anekdot från tiden då Pär Stenbäck var undervisningsminister. Tillsammans slog de ett rekord i att snabbt driva en ändring genom hela lagstiftningsprocessen. Substansen var kanske inte den häftigaste, en diakonissas tjänstebostad var på den tiden begränsad till ett rum och kök.
 
– Men diakonissorna var glada.

Att folk skriver ut sig ur kyrkan bekymrar Leino. Inte så mycket de som frivilligt väljer att lämna något de inte tror på. Utan de som känner sig utkörda från sin egen kyrka på grund av sitt sätt att tro. Drivet till sin spets, folk som tror som kyrkan trott i två tusen år och en dag vaknar som kriminella, åtalade och fällda för diskriminering. Enligt kyrkans forskiningscentral kan de som har en traditionell trosuppfattning uppgå till 8 – 10 procent av kyrkans medlemmar.

– Det är ett helt stift, större än Borgå stift, säger Leino. Kyrkan har inte råd att förlora de medlemmar för vilka bekännelsetroheten är en viktig sak.

Kyrkans rättsordning är unik
Fram till 1997 var domkapitlen statliga ämbetsverk och lagfarne assessorn kunde därför avnjuta en speciell förmån i mitten av 90-talet.

– En tjänsteman kunde arbeta några månader i ett annat nordiskt land, säger Leino som den vägen fått direkt insyn i de nordiska kyrkornas förvaltning.

Svenska kyrkan verkade uppfattas som en del av folkhemmet, på samma sätt som akuten, socialen eller systemet. Medan dopet för alla kyrkor världen över är grunden för medlemskap tyckte de svenska folkhemspolitikerna att det var ett teologiskt och därför onödigt krav. Dess teologiska identitet som trossamfund har försvagats.
Vår egen folkkyrka har en autonomi med en rättsordning som är unik i hela världen, understryker Leino. Det är kyrkan som själv formulerar kyrkolagen.

– Riksdagen kan inte ändra på innehållet, bara godkänna eller förkasta.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Rolf af Hällström



Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11