En bankautomat är en billig lösning för bankerna och de flesta bankkunder. Men i takt med att allt fler ärenden flyttas till nätet marginaliseras allt flere personer, främst äldre. Digitaliseringen kan hota deras mänskliga rättigheter. FOTO:ISTOCK

Nättjänster ökar marginalisering

Det är viktigt att besöka ålderdomshem när man diskuterar mänskliga rättigheter, säger ärkebiskop Kari Mäkinen.
7.2.2013 kl. 10:36
Ålderdomshem är existentiellt viktiga platser.

– Gör ett besök på ett åldringshem, lyssna till någons sköra minnen, se händer som rör sig långsamt, följ med ansikten, sade ärkebiskop Kari Mäkinen när han talade på kyrkans människorättsseminarium på Kyrkans hus i Helsingfors förra veckan. När minnet vittrar och möjligheterna till självbestämmande begränsas, när själva subjektet som ska kräva rättigheterna försvinner. Det är mot den bakgrunden som diskussionen om mänskliga rättigheter ska föras:

– Det sköra subjektet är en bra term för den här frågan.
Mänskliga rättigheter förutsätter nämligen fortfarande medvetna och starka subjekt. Redan den franska revolutionen och USA:s självständighetsdeklaration talar högtravande om universella rättigheter. De här rättigheterna gällde i praktiken vita välbärgade män och är enligt ärkebiskopen tolkade ur mycket begränsade utgångspunkter.

Gamla var sällsynta
Under tidigare århundraden kunde äldre människor respekteras just för sin ålderdom och man värdesatte dem för deras kunskaper. Att man gjorde så har enligt Mäkinen en enkel förklaring. För ett par hundra år sedan kunde vanligt folk räkna med en livslångd på 30 till 35 år. Motsvarande siffra i dag är runt åttio.

– Förr var det ovanligt med gamla människor. Det var enkelt att respektera dem.

Dessutom förändrades inte samhället särskilt snabbt. En gammal människa satt inne med värdefull och användbar information. Förhållandena är helt annorlunda nu när halveringstiden innan kunskapen blir gammal rör sig runt ett halvt år. Vi lever i en kultur som kräver innovativitet och flexibilitet och förmåga att ta emot nytt. För att riktigt vara människa ska man vara ung eller åtminstone ungdomlig.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30