Kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fyra största religionerna i världen. De religionslösa är fler till antalet än buddisterna. Foto: SXC

Ökad migration kräver större religionskunskap

Migrationen i världen leder till att religionerna uppblandas. Det ökar också behovet av religionskunskap.
23.1.2013 kl. 12:54
Under de senaste femtio åren har mängden människor som flyttat från ett land till ett annat ökat från 80 miljoner till 200 miljoner, visar Kyrkostyrelsens rapport som bygger på statistik från International Bulletin of Missionary Research.

– Religionen är en av främsta orsakerna till migrationen i världen, säger teologiedoktor Timo Vasko, missionsteolog på Kyrkostyrelsen. Kristna är mer benägna att emigrera än andra religiösa grupperingar.

Av alla världens migranter är hälften kristna och en fjärdedel muslimer. Vasko menar att det finns flera orsaker till att det är så.

–  Speciellt i länder som Pakistan, Iran och Irak är det vanligt att regeringen inte respekterar mänskliga rättigheter och att den kristna minoriteten trakasseras.

Muslimerna är den näst största religiösa gruppen i världen.
 
–  De flyttar också av politiska orsaker men till exempel de 2,5 miljoner turkar som bor i Tyskland har flyttat i jakt på en bättre levnadsstandard.
 
Vasko ser det som en mänsklig rättighet att få höra evangeliet, och helst då på eget modersmål.

– Många invandrare frågar efter vad vi tror på i Finland. Vi har församlingar som har verksamhet på olika språk. Runt om i landet hålls gudstjänster bland annat på kinesiska, arabiska och ryska.
Många finländare ställs inför en ny situation när de får frågor om sin kristna tro.
 
– Förutom litteraturen ger kyrkans nätsidor svar på den frågan – på olika språk.

De som invandrar till Finland kommer ofta från samhällen där frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna saknas.
 
Känner stor frihet

– Vi har religionsfrihet i Finland och det är ett okänt begrepp för många invandrare, säger Vasko.

– Vi har rätt att höra till vilket religiöst samfund som helst eller att låta bli. Det är vanligt att muslimer som kommer till Finland inte ansluter sig till något muslimsamfund. De känner att det är en stor frihet att för första gången i sitt liv få stifta bekantskap med allt som intresserar dem.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41