Gemenskap.

Vi kan göra det till en nattvard tillsammans

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00
Jag är väldigt glad över att Jesus instiftade nattvarden. Att det var en måltid som han delade med sina lärjungar den sista kvällen och som blivit en symbol för gemenskap.
När jag pilgrimsvandrade genom Spanien förra sommaren åt jag ett antal kollektiva middagar med alla gäster på härbärgena där jag bodde. På något ställe kände jag ingen av gästerna från förr. Trots att de kom från en annan kultur och kanske hade annan religiös bakgrund än jag kände jag stark gemenskap med dem. Oberoende av vad vi hade bakom oss var vårt ”här och nu” detsamma, det som vi hade gemensamt.

Jesus valde inte ut sina lärjungar med tanke på att de skulle vara så lika som möjligt. Annars hade han väl inte kallat fiskare och tullindrivare och vad allt de sysslade med. Och när han kallade dem med orden ”följ mig” handlade det inte om att lärjungarna skulle gå bakom honom och vara observatörer. Titta på vad han gjorde, alltid på avstånd. Nej, Jesus kallade lärjungarna att leva i gemenskap med honom. Liksom han kallar alla människor.
Det är lättare att umgås och ha en gemenskap om man kan tänka i samma banor. Samtidigt kommer människorna att utvecklas ifall det finns en brokig skara personligheter, vi överlappar varandras brister. I en gemenskap kan man också förändras, liksom lärjungarna förändrades radikalt. De lärde sig genom gemenskapen med Jesus och fortsatte att predika, bota och missionera också efter att Jesus lämnat dem.

Men gemenskapens påverkan på individen är inte alltid positiv. Många mobbningsoffer är offer för negativt gruppbeteende. Grupptrycket, påtryckningar från starka ledare och sökandet efter bekräftelse skapar behovet att hävda sig – vilket man gör på någon annans bekostnad. Det är ett negativt gruppbeteende som så småningom kommer att äta upp individen. Hon sitter kvar i gamla mönster. Det är de mönstren som den dynamiska gemenskapen, med grunden i växelverkan, bryter.

”De troendes gemenskap” är ett ganska luddigt begrepp. Visst, man hör till en grupp som tror på samma Gud. Men att vi skulle känna konkret gemenskap – med tillit, trygghet, närhet och allt annat – med alla kristna är ibland svårt. För det behövs känsla.
Jo, människan är en varelse som inte klarar sig på en filosofisk och teoretisk gemenskap utan behöver en personlig gemenskap med andra människor. Jag har upplevt cellgruppen som en genuin gemenskap där de troendes gemenskap blir något konkret. Jag tror att en fungerande cellgrupp kan svara på det sociala behov som vi har, den kan ge tillhörighet, trygghet och närhet. Den uppmuntrar till tillit och till att växa som människa. I en cellgrupp jag varit med i började vi kvällen med att äta tillsammans. Ibland var bordsbönen så kort som ”tack för maten, Amen” men ändå kände jag att måltiden var en nattvard. Det var enbart på grund av Jesus som vi samlades, och han visade att måltidsgemenskapen är meningsfull.
Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. Om vi så dricker te eller äter bacon kan vi göra det till en nattvard om vi gör det tillsammans.

Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.
Andreas Andersson



Kyrka. Kandidaterna för de kyrkliga valen i februari är nu klara. Den 11 februari väljer präster och förtroendevalda nya ombud för kyrkomötet och ledamöter till stiftsfullmäktige. Valet står mellan kandidater på sju listor för kyrkomötet och nio för stiftsfullmäktige. 18.12.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Någonstans ifrån kom den i höstas, en svartvit liten katt. Den sökte sig kärvänligt mot våra ben och återkom dag efter dag. Svältfödd var den inte, men aptiten var glupande. 18.12.2007 kl. 00:00

Världen. Författaren och artisten Jonas Gardell har utsetts till hedersdoktor vid den teologiska fakulteten i Lund. 18.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbportal kyrkpressen.fi firar om några månader sin ettårsdag. Sidans besökarantal har sedan starten gått stadigt uppåt. 18.12.2007 kl. 00:00

Världen. En italiensk präst blev i söndags knivskuren vid sin kyrka i staden Izmir i Turkiet. Prästen fördes till sjukhus. Där uppger man att han inte fått livshotande skador. Han blev huggen i magen, skriver tidningen Dagen. 17.12.2007 kl. 00:00

Kultur. De svenskspråkiga inslagen på den tvåspråkiga kyrkliga podcast-portalen pod.fi får en fortsättning nästa år. 17.12.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 51-52/2007 Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation. 17.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Teckenstöd är ett ett hjälpmedel för personer med språkstörningar och förståndshandikappade. Vid första advent togs en unik samling psalmer med teckenstöd i bruk. Samlingen kompletteras av böner och illustrerande dvd. 17.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. De vackraste julsångerna har under sina trettio år blivit en riktig folkrörelse som samlar över en miljon mänskor mitt i julstressen. 16.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Medlen från flera av årets julinsamlingar går till barn, evangelisation och biblar. 15.12.2007 kl. 00:00

Människa. – Vi gör julmaten tillsammans, min fru och jag, så det blir både finländskt och afrikanskt, säger Moses Mabinda. 15.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. I går beslöt Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige att sluta ge bidrag till de finska och svenska Evangeliföreningarna. Orsaken är föreningarnas negativa inställning till kvinnliga präster. 14.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. På onsdagen hölls evenemangen Ekumenisk jul i Åbo domkyrka. Estlands statsminister Andrus Ansip förde fram budskapet om fred. 14.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 14.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr. 13.12.2007 kl. 00:00

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26