Ingen hemmajul

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus.
17.12.2011 kl. 09:00

Det finns ungefär 3 000–3 500 fångar i Finland, en del av dem på öppna anstalter. En del fångar får fångpermission över julen, men största delen tillbringar julen på stängda anstalter. En jul som firas i fängelse präglas ofta av ensamhet.

– Fängelsejulen är ofta begränsad till en timmeslång träff med de anhöriga. En donerad bok eller jultidning är ett viktigt tecken på omtanke för många fångar, berättar Sami Puumala, branschsekreterare för kriminalarbetet på Kyrkostyrelsen.

Till jul serveras julmat i fängelserna och fångarna får också bada bastu. Vid jultid ordnas dessutom gudstjänster, andakter eller annat julprogram i fängelserna. Förutom privata donationer finansieras hågkomsten av fångarna också av församlingarnas diakoniarbete.

Även under julen har fångarna tillfälle att tala med en fängelsesjälavårdare eller -diakon. Några av biskoparna besöker också fängelser kring jul.

Allt färre firar jul på kasernen

Försvarsmakten firar jul med betydligt färre beväringar och personal på plats än under tidigare decennier. Största delen av de 25 000–30 000 beväringar som årligen gör sin militärtjänst har permission under julen. I garnisonerna finns en beredskapsavdelning och de beväringar som föredrar att fira jul i det militära hellre än i det civila.

Till den militära julen hör julkyrkan och allt oftare också att man samlas för att sjunga de vackraste julsångerna. Beväringskommittén och militärhemsföreningen deltar ofta i arrangerandet av festligheterna.

I många garnisoner besöker kommendören och prästen enheterna och överräcker små presenter till dem som är på plats. På vissa orter ordnas en hedersvakt och i den deltar förutom beväringar också stampersonal och reservister.

– Julens budskap kan kännas mer betydelsefullt i armén än i det civila. Fredsbudskapet konkretiseras både på garnisonerna och i internationella fredsbevarande uppdrag, säger försvarsmaktens fältprost Seppo Ahonen.

Tusentals firar jul på sjukhus

På sjukhus och vårdhem är det småsaker som skapar julstämning. Sjukhuspräster och församlingsanställda besöker avdelningarna och har andakter. Organisationer, samfund och körer sprider glädje med julsånger.

Anstalter ordnar ofta en egen traditionell julfest. På många håll inleds jultiden med att Lucia kommer och sprider ljus omkring sig. Anhörigas besök är också viktiga.

– Liksom i vanliga hem är julens budskap något man delar med andra även på vårdinrättningar. Tomtar dyker också upp här och där, i synnerhet i närheten av barnavdelningar, säger Sampo Muurinen, chef för kyrkans sjukhussjälavård.

Kyrklig tidningstjänst/KP



äktenskap. – Jag känner en stor sorg över att de samkönade äktenskapen inte blir behandlade likvärdigt, men det är orimligt att vi präster ska bryta det löfte vi gett, säger Helene Liljeström. 6.10.2016 kl. 16:24

äktenskap. Börja förbereda för konkreta förändringar som gör det möjligt för prästerna att viga alla par som har rätt till vigsel enligt Finlands lag. Det vädjar Paulus församling i Helsingfors om till biskops- och kyrkomötet. 6.10.2016 kl. 15:59

präst. Vad händer när man går omkring på stan med prästkragen på? Vi frågade tio präster och fick tio spännande svar. 6.10.2016 kl. 10:57

religionsfrihet. Barnets rätt att välja sin åskådning förverkligas först när barnet har getts tillfälle att bli medveten om livsåskådningar, säger Sylvia Tast. 6.10.2016 kl. 10:21

profilen. Livet går inte att kontrollera, ändå frågor ofta människor som blivit sjuka vad de hade kunnat göra annorlunda. – Min uppgift som kristen läkare är att försöka hjälpa människor att lära sig leva med det som hänt. 6.10.2016 kl. 08:36

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01

Borgå stift. Rekrytering, stiftsgeografi och äktenskaplagen stod på agendan när alla Svenskfinlands präster samlades i Åbo denna vecka. 28.9.2016 kl. 09:27

asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07