En levande tro bär ansvar för världen

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Den långsamma och accelererande svältnöden i Östafrika har inte varit någon hemlighet för de organisationer som arbetat långsiktigt på området. Men nu är den akut.Tolv miljoner människor löper risken att dö om inte något görs snabbt. Betesmarken är slut, boskapen har dött och somaliska flyktingar strömmar in över gränserna till grannländerna Kenya och Etiopien där regntiden slagit fel och befolkningen också har det svårt.Samtidigt har de ekonomiska bekymmersrynkorna i världen mera handlat om dykande börskurser och eurovalutans skakiga färd mellan stödpaketen.

Det är snart jämnt ett år sedan biskoparnas ställningstagande för alla människors rätt till matsäkerhet. Det var i sig ingen ny text, och inte heller någon ny tanke i kyrkans historia. Tanken har i ett par århundraden tagit sig uttryck i såväl organiserat missionsarbete som internationell diakoni.
Redan för drygt tjugo år sedan gav biskoparna en rekommendation till församlingarna om att två procent av skatteintäkterna borde riktas till missionsorganisationerna och Kyrkans utlandshjälp.
År 1999, inför det så kallade jubelåret, höjdes siffran till tre procent – och den har inte justerats neråt.

Hur ser det då ut i praktiken? Kyrkans missionscentral uppger att församlingarnas bidrag varierar kraftigt. En median ligger ungefär på 2,5 procent. Men det finns också de som ger över åtta procent av sina intäkter till mission och internationell diakoni – och sådana, ofta små församlingar, som avskiljer mindre än en procent av sina skatteintäkter till samma ändamål.
Finansministeriets färska budgetförslag för den nya regeringen landar betydligt lägre. Finlands mål och löfte om att använda 0,7 procent av bnp på utvecklingssamarbete före 2015 landar enligt finansministeriets nuvarande recept på 0,58 procent. Dessutom finns det ett glapp på 80 miljoner mellan den summa som Utrikesministeriet respektive Finansministeriet vikt för utvecklingssamarbete.
Frågan är hur det kommer att se ut i framtiden?

På Finska Missionssällskapet (FMS), som är störst och äldst bland kyrkans officiella organisationer, visar intäkterna från församlingarnas budgetmedel en sakta nedåtgående trend.
Samtidigt redovisar både FMS och Kyrkans utlandshjälp en ökning av projekt som samfinansieras med statliga biståndsmedel. Det väcker en stilla undran om att församlingen inte längre vill eller orkar axla ansvaret för världen, utan skuffar över den till institutionerna.
Det vore synd. Mission och internationell diakoni handlar nämligen alltid om ansikte, hjärta och händer. Ibland kan det vara en enda eldsjäl i församlingen som år ut och år in påminner om den där kollekten till missionen. När han eller hon är borta kan gapet vara mycket stort om inte församlingen fostrat och uppmuntrat nya ansvarsbärare.

När Bjarte Birkeland, Etiopienkoordinator för Kyrkans utlandshjälp, får frågan ”varför vi ska bry oss om svälten i Afrika” i Slaget efter 12 häromveckan rör sig hans svar i pragmatiska och humanitära tongångar.
För församlingarna och alla dess medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan finns det också en annan aspekt som kan vara värd att lyfta fram: Det är helt enkelt deras uppdrag.

Den kyrka som vill vara världsvid och växande måste också kunna se över gränser och vidga sin vilja att hjälpa och dela. Om den slutar med det upphör också det egna växandet och saven torkar.
Att sträcka sig utåt och uppåt leder till att kärnan också är frisk och stärker församlingslivet inåt.

May Wikström



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03