Uppmuntra dem som jobbar i kyrkan

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Att krokna i jobbet som kyrkligt anställd, eller som en boktitel i tiderna myntade det: ”Utbränd för Guds skull”, är något som ligger lika lätt på lur för prästen som för trädgårdsmästaren. Lika förödande är det för dem bägge.
Ibland framförs teorin att de församlingsanställda tillhör en kategori av empatiskt inriktade som naturligt dras till ett människoinriktat arbetsområde som församlingen. Det skulle enligt teorin vara upplagt för att dessa människomänniskor brister. Underförstått säger den: de är av en lite mindre hårdhudad sort.

Må så vara att det finns ett korn av sanning. Men den teorin bygger på en syn där utmattningen eller utbrändheten är den enskilda individens sjukdom. Istället hävdar de främsta specialisterna skarpt att utbrändheten i själva verket är arbetsomgivningens sjukdom – vars symptom slår ut i individen. Genom att skjuta över problemet till individen slipper kollektivet ta ansvar, dundrar den finländske utbrändhetsgurun Antti Aro i en av de tidigaste och vassaste böckerna på vårt håll On niin kiire ettei ehdi tehdä mitään (ung. Så stressigt att man inte hinner med någonting alls, Edita 2001).

Naturligtvis har arbetsbelastningen sin betydelse för hur man orkar på jobbet. Människan kan tåla en tillfällig belastning. Vid det här laget vet man att utbrändhet är mer komplext än ”mycket att göra” och att ett genomgående gemensamt drag i väldigt olika sjukdomsbilder handlar om att det någonstans finns en konflikt mellan det man tror på och vill och det man i verkligheten ser och upplever i sitt arbete. Det handlar alltså om värderingskrockar.
Det är här det går att ringa in en specifik smärtpunkt bland de församlingsanställda. När biskop Björn Vikström startar sin och domkapitlets hösttermin uttrycker han det som att många församlingsanställda tappar modet på grund av ”en känsla av att kyrkan jobbar i motvind”. Hur kul är det att tro att man har ett angeläget budskap när ingen har lust att delta i det man ordnar eller lyssna på det man har att säga? Eller när spalterna fylls av kritik mot en ansiktslös Kyrka som i praktiken representeras av lokalprästens alldagliga ansikte och vardagliga arbetsuppgifter.
Här ligger motstridigheten som i telegramform smattrar in i den anställdas hjärta: ”Jag tror att det jag gör är viktigt. Ingen bryr sig. ”

Och ändå visar undersökningar att den absoluta majoriteten finländare faktiskt uppskattar det goda jobb som görs i kyrkan i olika former: klubbar, ungdomsgrupper, musikaliska njutningar. Likaså är det svårt att prissätta möten med själens vårdare i glädje och i sorg. Den där ena gången de sker kan vara det som hjälper en vidare, just då.

Det är positivt att biskopen i Borgå tagit det som en hjärtesak att uppmuntra och stöda de församlingsanställda. Vi kunde gott sälla oss till den rörelsen.
Varför inte uppmuntra en präst i helgen? Ifall att man tycker att han eller hon har någon betydelse alltså.
Att gå och höra på deras predikan är faktiskt ingen dålig början.
May Wikström



SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42