Mot en monokultur

Ledare. I rapporterna från Jokela och Kauhajoki utpekades internet som den största enskilda orsaken till skolskjutningarna. Utan möjligheten till kontakt med andra extremt tänkande skulle unga män aldrig få det tankestöd som behövs för ”going postal” – det fenomen som unga mäns massmord på oskyldiga uppkallats efter de första skjutningarna som inträffade på det amerikanska postverket. 4.8.2011 kl. 00:00
Det sägs ibland att om biltrafiken skulle uppfinnas nu skulle den förbjudas på grund av sina skadeverkningar. I praktiken tolererar vårt finländska samhälle fyra hundra dödsoffer i trafiken per år – för nyttans skull. Att internettrafiken också kan vara fatal är svårare att acceptera.
När statsminister Jens Stoltenberg säger att Norge och det öppna samhället aldrig kommer att ge efter för våldet säger han samtidigt att det kommer att kosta blod och tårar också i framtiden. ”Going postal”-syndromet drabbar blint som en tsunami men är lyckligtvis lika sällsynt.
Det som inte kostar blod är att erkänna att en hel del av den ökande hatretoriken i samhället hade kunnat undvikas om inte tidningshusen trott att anonyma kommentarer på nätet var en nödvändighet på grund av konkurrensen från nätmedier.

Att massmördaren i Norge skrivit ett manifest gör det extra lockande att ge honom en politisk hemvist. Det mesta i manifestet är hämtat från den nätdebatt som handlar om en växande nationalism och invandrarkritik och som miljoner europeiska röstare gett sitt stöd.
Trots att det handlar om nationalism och EU-kritik accepterar de samtidigt tanken på gemensamma europeiska värden. Vad det är som binder ihop allt från laestadianska predikanter i Gällivare till sicilianska mafioson i Palermo förblir otydligt tills man betraktar värdena mot en förment muslimsk bakgrund. I den norska terroristens manifest talas det om kristna värderingar men uttryckligen inte i religiös utan enbart i kulturell mening.

Den norska gärningsmannen påminner själv mest om muslimska jihadister som utan skrupler men av ideologiska skäl bombar ihjäl sitt eget folk. 
Samtidigt får vi vara tacksamma över att han trots tio års målmedvetet arbete och fem tusen Facebookvänner inte hittat några västerländska antijihadister att ansluta sig till utan tvingats agera helt på egen hand.

Det är inte svårt att ställa invandrarkritikerna till svars. Samtidigt skulle det vara viktigt att definiera vad vi menar med det multikulturella samhälle där invandrare känner sig hemma?
Kanada brukar tas som ett positivt exempel. Men landet är noggrant med att ta emot enbart invandrare som kan vara en ekonomisk tillgång för landet. Man kan också fråga sig om ursprungsbefolkningen i sina reservat delar den nuvarande majoritetsbefolkningens åsikt.

För några år sedan betydde multikulturalitet hos oss att skolorna skulle tona ner eller eliminera de kristna religiösa traditionerna, i akt och mening att inte irritera muslimska invandrare. Förra minoritetsombudsmannen ville förbjuda kristna morgonandakter i radion eftersom muslimer inte hade något motsvarande. Ingdendera kravet ställdes av muslimer.

I vårt land har vi ett system för religionsundervisning som fyller alla krav på mänskliga rättigheter. Religion är definitivt en viktig komponent i muslimsk kultur.
För en muslimsk ungdom är skolans religionsundervisning det enda stället där han eller hon så att säga på muslimska villkor med en kompetent lärare kan diskutera vad det vill säga att vara muslim i vårt land. Det är en form av positiv multikulturalism i praktiken.

Men en majoritet av våra grundskolrektorer säger att systemet är för dyrt och vill ersätta det med en gemensam faktaundervisining i religion.
Den västerländska monokulturens röster hörs från många håll.
Rolf af Hällström



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03