Semester - budet om det goda livet

Ledare. 21.7.2011 kl. 00:00

För över sjuttio år sedan fick finländarna rätt enligt lag till mellan fem och tolv dagar semester. År 1971 infördes fyra veckors semester.
I dag ligger Finland och Frankrike i täten i i-ländernas tio i topp med trettio dagar betald semester – som de i regel också med glädje tar ut, bör påpekas. Semestervägrare vinner ingen goodwill hos oss, vare sig bland familj, kolleger, arbetsgivare eller övervakande myndigheter.

Lagstiftning väger tungt. Men det gör också attityder. Det här är en viktig poäng. I Japan är det en hederssak att sätta jobbet i främsta rummet på relationsskalan, trots att japanerna har rätt till 20 dagars betald semester. Att vara borta från jobbet för länge väcker negativ respons.
Värre ändå är som känt USA. Landet torde vara det enda i den rika delen av världen utan lagstadgad semester.  Den ledighet man trots allt får, kommer ofta med förbehåll från arbetsgivaren. Vissa företag ogillar att arbetstagarna håller mer än en vecka ledigt i ett sträck. Andra kräver att de anställda – också på semestern – ska svara i jobbtelefon och kolla sin e-post.

Visst erbjuder de flesta företag sina anställda semester, för att ha ett lockbete som attraherar kunnig personal. Men att ta semester – eller snarare att låta bli att ta ut semester – har blivit en merit i den knivskarpa kapplöpningen om en personlig god karriär. Den andan odlar arbetsgivarna ofta jämsides med erbjudandet om ledighet. Bara 57 procent av genomsnitts­amerikanerna tar ut all den semester de kunde få, i jämförelse med närmare nittio procent av fransmännen, enligt en studie av Reuters/Ipsos.

Naturligtvis bränner många ut sig. En av de organisationer som kämpar för ett hälsosammare arbetsklimat heter Take Back Your Time (Återerövra din tid). Den konstaterar att USA trots sin arbetsfixering bara ligger på fjärde plats i en av listorna över de konkurrenskraftigaste ekonomierna i världen – medan Sverige med sin betalda femveckorssemester kvalar in som tvåa.
Orsaken bottnar inte bara i arbetsgivarens praxis och önskemål utan också i tankemönstren, både hos arbetstagarna och deras omgivning. De är rädda för att inte verka tillräckligt hängivna i jobbet. Alternativt kan de vara rädda för det som hopats på skrivbordet medan de varit borta.

Men finns det djupare, mer filosofiska orsaker? Amerikanska CNN har lagom till semestertiden plockat upp temat och jämför de europeiska långsemesterfolken och amerikanernas No Vacation Nation (Landet utan semester). En amerikansk lyckoforskare vid namn Adam Okulicz finner i sin studie att amerikaner maximerar sin lycka genom att jobba medan européer söker lyckan i fritiden.
CNN drar slutsatsen: Alltså kan tanken på en lång semester vara skrämmande, orealistisk och rentav otänkbar för en amerikan – trots att det gynnar både hälsa och produktivitet. Lång frånvaro från jobbet = olycka.
Det är intressant att kulturer som i många avseenden har liknande värdegrund och delvis gemensam historia kan skilja sig så markant i sin hållning till vad som kännetecknar det goda livet.

I decennier har semester varit en självklarhet i vårt arbetsliv. I samma takt som effektivitetstänkandet har tänjt, har vilodagen också gjort det och i bästa fall gett oss en årsvila som ger oss kraft att gå vidare. Den är något att tacksamt bevara och bevaka i en globaliserad värld, där effektivitetshajarna gärna naggar den självklarheten.
Därför finns det ett uns av helighet över semestern. Det kunde vara värt sitt eget ledighetsbud: ”Helga din semester, så som du ock helgar andras.”
May Wikström



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37