Tro utan bojor och tvång i hela världen

Ledare. I månadsskiftet offentliggjordes en gemensam rekommendation om etiska spelregler inom kristet internationellt missionsarbete. 15.7.2011 kl. 00:00
Bakom rekommendationen står tre stora block med, åtminstone delvis, olika ideologier: den katolska kyrkan, de kyrkor som samarbetar inom ramen för Kyrkornas Världsråd – bland dem de lutherska folkkyrkorna och ortodoxa kyrkan - samt Evangeliska Världsalliansen. Den senare samlar de väckelsekristna och mer karismatiska rörelserna under sitt paraply, bland annat pingströrelsen. Totalt sett omfattar de tre över nittio procent av världens två miljarder kristna.

Att den  trippeln nu efter fem års arbete har satt till pränt vad etisk mission är anses vara ett genombrott också i dialogen mellan kyrkofamiljerna, och bakgrunden är bland annat gnissel mellan dem.

Det finns mycket som talar för att det är hög tid. Dels har de så kallade gamla kyrkorna skurit tänder över att yngre och ivriga samfund fiskar i deras vatten. Här har till exempel de ortodoxa kyrkorna i Europa klagat över proselytism. Men de är inte de enda. Det har hänt att kristna västerlänningar med strålande ögon frågat armenier, kopter och andra tusenåriga kyrkors medlemmar: ”Genom vilken missionsorganisation har ni blivit kristna, då?”.
Att rensa bordet internt är alltså bra. De kristna behöver varandra, och missionsöverenskommelsen är en bra plattform för att samtala vidare om det som svetsar gemenskapen samman.
Att enas utåt är också bra och minst lika angeläget.

Parterna har lyckats svara på viktiga frågor – och rakryggat också avvisat osaklig kritik – när det gäller kristendomens händer och hjärta i världen.
I många fattiga länder och samhällen, ofta i kombination med en rigid majoritetsreligion, finns det en envis fördom om att de kristna missionsarbetarna köper själar med mat och mediciner. Orättvist, kan tyckas, att de kristna väcker andlig uppmärksamhet genom handräckningar. Men ska man låta bli att göra gott för att andra eventuellt inte gör det i samma utsträckning?

När de kristna organisationerna satte sig till förhandlingsbordet var alla schatteringar överens om att det inte går att skilja budskapet om Jesus från Nasaret från handens verk. Det vore ett svek, och djupt okristligt.
Samtidigt fick de också brottas med frågan om hur evangelisation ska ske i samhällen där de som är kristna har det svårt och de som eventuellt blir det har det ännu värre. Ska man låta bli att rubba religionsfreden genom att hålla tyst om Jesusbudskapet i regioner där det är ovälkommet?

Tanken går osökt till den kolonialism som i tiden drog linjalstreck genom Afrika. ”Det till dig, och det till mig …”
En styckning av världen i religionsterritorier är nämligen också kolonialism, om än av annat slag. ”Det till kristendomen, det till islam, det till hinduismen ...”
Den modellen vägrar de kristna kyrkorna frimodigt att acceptera. Samtidigt som de efterlyser respekt inför andra religioner säger de: ”En religionsfrihet, som inbegriper rätten att fritt utöva, vittna om och byta religion stiger ur en människas grundläggande människovärde, vilket bottnar i att varje människa är skapad till Guds avbild. Där en religion, vilken som helst, blir ett instrument för politiska mål och där religionsförföljelse råder är kristna kallade att profetiskt vittna mot sådana handlingar.”

Tvinga på tro: Nej!
Pruta på religionsfrihet: Nej!
Köpa tro: Nej!
Ge avkall på att hjälpa andra: Nej!
De nya trafikreglerna är bra. De kommer knappast att hindra religiösa bil­drullar och fartdårar i framtiden. Men de har tydligt definierat både dikena och vägen för första gången på ett världsomfattande och allmänt plan.
May Wikström



Kyrka. Stärkt andligt liv, betydelsen av medlemskap, interaktion, administration som tjänar verksamheten, globalt ansvar och ansvar för de svaga. Så ser förslaget till strategi för lutherska kyrkan 2015 ut. Förslaget överlämnades i dag till Jukka Paarma. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I år finns ett svenskt projekt inom ramen för insamlingen Gemensamt Ansvar. Projektet har temat Arbete – genom samarbete. De ansvariga räknar med att projektet ska komma att beröra cirka 30 finlandssvenska utvecklingsstörda personer. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds den 3 februari. Sammanlagt 40 000 frivilliga samlar pengar som går till att hjälpa finländare med utvecklingsstörning att få jobb och till liberianer som bygger upp sitt land. 20.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans utlandshjälp levererar 130 000 tält till de områden i Kenya som drabbats av oroligheter. 19.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda har tilldelats kyrkans miljödiplom. 19.1.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen kräver i en interpellation att regeringen gör något för de svårt förföljda kristna i Indien. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Matteus församling i östra Helsingfors väntar bråda tider. På ett knappt år ska alla strukturer för de nya församlingsmedlemmarna från Sibbo vara klara. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomsarbetsledarna i Kvevlax, Solf, Korsholm och Replot finns en förmiddag i veckan till hands för ungdomar på högstadiet i Korsholm. 18.1.2008 kl. 00:00

Insändare.      Är förvånad över reaktionerna i Tammerfors svenska församling mot Matias Roto som kyrkoherde, Matias har vikarierat som kyrkoherde i Tenala församling och jag har bara positiva erfarenheter av honom. MVH: Stig Nyberg viceordf. i Tenala församlingsråd. 17.1.2008 kl. 16:22

Människa. Då Gud kallade lade Heimo Karhapää bokstavligt talat ner det han höll på med och slog in på en ny väg. Han sade upp sig från sin praktikantarbetsplats och åkte från Kuopio till Lahtis för att söka sin nya väg. I Lahtis upplevde han en mycket konkret omvändelse och sedan dess har han försökt leva i enlighet med Guds vilja. 17.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den elfte februari samlas församlingarnas förtroendevalda för att välja fyra lekmannaombud till kyrkomötet. Kyrkpressen frågar ut de fjorton lekmannakandidaterna.  17.1.2008 kl. 00:00

Kultur. En rolig och hoppfull pjäs om att dö i cancer? Jo, det är en sådan som sätts upp på Svenska Teaterns Mini-scen just nu, försäkrar regissören Ulrika Bengts. 16.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Esbo kyrkliga samfällighet har i år infört nya regler om rökning under esboförsamlingarnas skriftskollägger. Rökning är inte längre tillåtet. 16.1.2008 kl. 00:00

Världen. Jublet kände inga gränser när serererna på Trettondagen firade utgivningen av Bibeln på sitt eget språk. 15.1.2008 kl. 00:00

tro. Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar. 22.8.2016 kl. 11:40

norge. Den 15 augusti öppnade Den norske kirke en nättjänst för att skriva in eller ut sig ur kyrkan. 22.8.2016 kl. 10:38

Helsinge kyrka. Helsinge kyrka S:t Lars kommer att genomgå en grundlig renovering i höst. Renoveringen beräknas ta två månader. Vapenhuset och kyrkbänkarna ska rustas upp. 22.8.2016 kl. 10:37

Svenska kyrkan. Korskampanj, kyrkohandbok och bjudresor. I sommar har Svenska kyrkans agerande väckt diskussion både i traditionella och sociala medier. Problemet är kanske att kyrkan strävar efter att presentera en enhetlig mediefasad. 18.8.2016 kl. 12:27

ekonomi. För tredje året i rad lyckades församlingarna sänka sina verksamhetskostnader. 17.8.2016 kl. 15:33