Momsen slår hårt mot det fria ordet

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Vad som sist och slutligen ledde till den chock i paketet som tidningsvärlden fortfarande försöker återhämta sig från förblir antagligen oklart. Varifrån kom det ideologiska incitamentet till att införa nio procents moms på tidningsprenumerationer? Den som enligt förslaget ska dra in 83 miljoner euro till statens kassa. Vilken var i grunden motiveringen – och försvaret för den? Miljö-aspekter? Viljan att skuffa fram landets positioner som teknologisk föregångare? Något annat?

Det finns nämligen mycket i den övriga texten som i hög grad hade talat för att inte sanktionera det regelbundna tidningsläsandet. 

Målen för nationen är högt ställda: ”Regeringen har som mål att göra finländarna till världens kunnigaste folk fram till 2020. Finland ska placera sig i täten bland OECD-länderna i fråga om centrala jämförelser av ungdomars och vuxnas kunnande (…) Regeringen vill minska de könsrelaterade skillnaderna i fråga om kunskapsresultat, deltagande i utbildningen och fullföljande av utbildningen och dämpa tendensen att utbildning går i arv.”
För många finländare var och är dagstidningen en viktig folkbildare. Just sådana som inte hade utbildning att ärva fick genom dagens blad en utvald bit annan verklighet – och många gånger möjlighet att skapa en egen framtid.
 
Den tid när papperstidningen var Mediet är förbi, det inser vi alla. Men den är långt ifrån död och det är inte ojämlikheterna heller. Därför har tidningen ett viktigt arv till de generationer som nu också konsumerar friskt från nätets plockebord. Att prenumerationerna tidigare varit momsbefriade har motiverats med att man velat främja yttrandefriheten. Risto Uimonen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, är bekymrad. Nej, yttrandefriheten försvinner inte i och med det här, menar han i Suomen Kuvalehti. Men de förväntade prenumerationsbortfallen kommer att minska mångfalden bland pressrösterna. Enligt Uimonen är nätkonsumtionen inte helt oproblematisk. På nätet läser man snabbt och selektivt. Finländaren läser i dag sin papperstidning i medeltal i en halvtimme, nättidningen avverkas på mindre än tio minuter. Vårt Pisaprisade folk hör till dem som läst mest tidningar i hela världen, ändå ger regeringsförslaget nu Finland den tredje högsta tidningsskatten i Europa. Risken är att regeringen bryter sönder en lång tradition av långsamt och mångsidigt läsande och följderna av detta kan vara djupare än man anat och motverka andra mål.

Samtidigt vill den nya regeringen nämligen, enligt programmet, bygga ett samhälle som stärker mänskliga rättigheter, demokrati och främjar de frivilliga och allmännyttiga medborgarorganisationernas arbete. Också det rimmar illa med mer sten på pressens börda. Tidningen är det torg där många röster blir hörda, där man – ibland till sin egen förtret – inte kan välja bort dem som har avvikande åsikter och agendor.
Regeringen vill vidare sörja för yttrandefriheten och religionsfriheten. Den vill också tillgodose de språkliga rättigheterna enligt förslagen från Ahtisaaris arbetsgrupp.  Bra så! Hoppas det får konkreta utslag. Tänk om det där med momsen! Tidningsmomsen slår nämligen hårt mot de små eller obefintliga marginalerna i finlandssvenska tidningshus.
 
Tyvärr och naturligtvis drabbas också Kyrkpressen: I privatekonomin är det den enskilda prenumeranten som ställs inför en prishöjning. För Kyrkpressen heter den enskilda prenumeranten församlingen, som ställs inför en höjning på drygt en euro gånger antalet hushåll som får den. Momschocken blir en tuff bit för församlingarna och Kyrkpressen att klara av tillsammans. Men vi är beredda att kämpa för vår tidning! Det är en torsdagsgemenskap som synliggör vår kyrka, vårt stift och vårt språk i samhälle och vardagsliv.
Ännu orättvisare blir detta av det faktum att församlingen, till skillnad från företag och kommuner, inte är berättigad till momsavdrag.
 
En unik tidningsröst har därmed klämts in i ett unikt upplägg som inte alls ser bra ut.
Det är värt ett alldeles särskilt varningsrop till de politiker och beslutsfattare som vill värna om en viktig sammanhållande länk i Svenskfinland.

May Wikström



hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26