Vi vet vad vi borde göra

Samhälle. Hur kan en upplyst civilisation medvetet förorsaka vår värld så mycket skada? Lili-Ann Wolff har precis doktorerat i hållbar utveckling och människans förhållande till naturen. 20.4.2011 kl. 00:00

Hon framhåller att själva begreppet ”hållbar utveckling” är både svårtolkat och diffust, inte minst i pedagogiska sammanhang.

– Utveckling och utbildning kan användas för att tjäna många motstridiga intressen. Det verkar dessutom finnas en motsättning mellan vår kunskap om vad som borde göras och viljan eller lusten att skrida till verket, berättar Lili-Ann Wolff.

Det är inte svårt att se att kunskap om olägenheter i världen inte självklart leder till ett förändrat handlande. Vi har mer kunskap och större teknisk utveckling än någonsin tidigare, men ändå lever vi ut en ohållbar livsstil.

– Begreppet hållbar utveckling går ut på att kommande generationer ska ha motsvarande möjligheter till ett liv på jorden som vi. Men själva begreppet är en paradox. Med diverse matematiska beräkningar vill man åstadkomma en utveckling som är mer hållbar, alltså att vi ska kunna förbruka lika mycket men använda en mindre mängd naturresurser. Men hållbarhet står ju egentligen för någon form av status quo.

Vem är vi?

Lili-Ann Wolff säger att hon i sin forskning kommit fram till att bildningstraditionen i hög grad förbisett människans förhållande till naturen. Hon tror att miljöpedagogiken, som är en relativt ung vetenskap, borde fokusera mer på grundläggande pedagogiska frågor. Vi måste lära oss att förhålla oss på ett annat sätt till oss själva.

– Problemet är att människan inte handlar i enlighet med sitt kunnande. Jag tror att problemet ligger i att människor har problem med sin egen självrelation.

Filosoferna Jean-Jacques Rousseau och Michel Focault utgör den teoretiska grunden för Lili-Ann Wolffs forskning.

– Enligt Rousseau är människan i hög grad en del av naturen och hennes innersta önskemål står därför också i harmoni med naturen.

Men de sociala sammanhangen gör att människan lätt glömmer bort sina primära önskemål och börjar leva ett liv som går ut på konkurrens och att till varje pris visa upp sig och försöka överträffa andra.

Läs mera i Kyrkpressen 16-17/2011.

Christa Mickelsson



rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50