"Individualismen hotar gudstjänsten"

Teologi. Peter Halldorf säger att gudstjänstens sekularisering är ett av de allvarligaste hoten mot kristendomens överlevnad i dag.
6.4.2011 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Christa Mickelsson

Ett uttryck för den sekulariseringen är individualism.

– Vi tänker att vi går till gudstjänsten bara för vår egen förnyelse och upplevelse. Det är ett främmande sätt att tänka i den tidiga kyrkan.

En annan risk är att gudstjänsten mer och mer blir en spegel av den omgivande populärkulturen.

– När vi talar om gudstjänstens förnyelse handlar det inte bara om att ska vi förändra och föra in nya moment. Det handlar om den inre hållning som vi har till gudstjänsten – att förstå vad kyrkan gör när hon firar gudstjänst och varför. Här kan vi få hjälp av den ortodoxa traditionen och liturgin.

Peter Halldorf har en viktig roll vid det andliga centret Nya Slottet i Bjärka-Säby, Östergötland. Slottet fungerar som både kurs- och retreatgård men hyser också den kommunitet som Halldorf är en del av.

Blodgivarcentraler

– Den centrifugalkraft som slungar oss mot ytan är oerhört stark i dag. Som motvikt är det oumbärligt med starka, friska centrum och andliga miljöer.

Traditionellt har klostren varit de här miljöerna. Halldorf kallar dem blodgivarcentraler och osynliga refuger i tillvaron som människor får komma till för kortare och längre perioder. Han talar för att vi behöver en modern klosterform, andliga centrum som knyter an till den tradition som finns men samtidigt talar till vår samtid.

– De behövs inte bara för de personer som har ett kall att leva det monastiska livet – utan också för både kyrkans och samhällets skull. De här miljöerna ska bistå kyrkan. Om de saknas finns risken att förtunningen och ytligheten tar överhanden.

Det är folkkyrkans fördel att den finns bland människorna, men Halldorf lyfter fram vikten av den andliga fördjupningen.

– Det behövs människor som kan arbeta med den andliga fördjupningen av kyrkans liv. Det är den viktiga utmaningen. Vi behöver inte vara så upptagna av hur vi ska nå och vara relevanta för människor. Ett andligt centrum med en levande gudstjänst har i sig en attraktionskraft.

Läs hela intervjun med Peter Halldorf i Kyrkpressen 14/2011.

Christa Mickelsson



BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32