De svagas ställning betonas i kyrkans mål för regeringsprogrammet

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00
Dessutom föreslås full kompensation för kyrkans lagstadgade uppgifter, bland andra begravningsväsendet. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent.

Erfarenheter från diakoni- och familjearbetet

Kyrkan sköter vissa lagstadgade samhälleliga uppgifter, av vilka begravningsväsendet generar mest kostnader. Samhället bör i fortsättningen ge kompensation för de kostnader som de lagstadgade uppgifter orsakar så att inte kyrkans medlemmar via kyrkoskatten måste finansiera dessa kostnader för hela befolkningen. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent. Under den kommande regeringsperioden bör man utreda kostnaderna för skötseln av kyrkans samhällsuppgifter. Ifall samfundsskatten i något skede slopas bör man utarbeta en stabil alternativt ersättningsmodell i samarbete med Kyrkostyrelsen.

Målet för regeringsprogrammets barn- och familjepolitik ska vara att stöda familjer och föräldrar. Utgående från praktiska erfarenheter i kyrkans diakoni- och familjearbete bör man öka de ekonomiska och utbildningsresurserna inom förebyggande parrelations- och familjearbete.  Speciellt viktigt är stödet till småbarnsföräldrar. Kyrkan föreslår också resurser för lågtröskeltjänster som stöder parrelationer och för mera omfattande familjeträning som visat sig ge goda resultat.

Den lutherska kyrkan anser att det är viktigt att det finländska samhället erbjuder varje människa tillräcklig social och ekonomisk grundtrygghet. I det kommande regeringsprogrammet bör regeringen tydligt ange riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas och hur man kan främja välfärden framför allt för dem som har det allra svårast.

I sitt ställningstagande om matsäkerhet har lutherska kyrkan biskopar betonat det globala ansvaret för matsäkerheten i världen. Ställningstagandet Ge oss idag vårt dagliga bröd offentliggjordes 15.10.2010.

Biskoparna vädjar till alla politiska partier att man efter valet skulle grunda en regering som verkar för att främja matsäkerheten i de fattigaste länderna. I ställningstagandet föreslår man att regeringen som första steg skulle utnämna en matpolitisk expert. Där föreslås också att regeringens följande framtidsredogörelse skulle omfatta den globala matpolitiken där man skulle definiera Finlands kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att tillgodose rätten till tillräckligt med mat.

Synpunkter på aktuella lagstiftningsprojekt

Förutom sina fyra primära mål framför kyrkan synpunkter på några lagstiftningsprojekt som möjligen avgörs i samband med regeringsprogrammet. Det är lagstiftning som rör småbarnspedagogik, äktenskapslagstiftningen och religionsundervisningens ställning i grundskolan och gymnasiet.
KT/CM



I hela sitt liv har Mathias Rosenlund varit fattig. Undanskuffad från dem i samhället som lever i överflöd och vill ha mer skriver han för att bevara sin värdighet.– Det är mitt enda sätt att uppleva att jag är mig själv. 17.10.2013 kl. 00:00

Avgjort i första ronden. Kvinna leder Svenska kyrkan. 15.10.2013 kl. 15:11

Jackelén och Persenius förhandsfavoriter. 15.10.2013 kl. 08:43

Kyrkan, dess anställda och förtroendevalda har ett större ansvar att ta itu med mobbningsfall bland barn än medlemmarna. 15.10.2013 kl. 00:00

De svenskspråkiga församlingarna och Kyrkostyrelsen har öppnat ett ambulerande konto på Instagram. 14.10.2013 kl. 15:46

I slutet av förra veckan hade 340 personer anmält sig till de stiftsdagar som ordnas i Borgå den 15–17 november. 14.10.2013 kl. 14:57

Hon var en trasig 59-årig kvinna när hon mötte Jesus. I dag hjälper hon dem som är lika trasiga som hon var. 11.10.2013 kl. 09:37

Ledamoten i Svenska kyrkans läronämnd Eva Hamberg lämnar kyrkan i Sverige. 10.10.2013 kl. 13:35

Flera av de större församlingarna i Borgå stift visar ett sjunkande antal utskrivningar under de senaste åren. 8.10.2013 kl. 10:26

I framtiden betalar kanske de som inte hör till kyrkan en begravningsavgift. 7.10.2013 kl. 12:50

Jakobstads svenska församling ordnar  ingen regnbågsmässa i samband med Pridefestivalen nästa sommar. Det beslöt församlingsrådet efter omröstning där rösterna föll 8 mot 4. 4.10.2013 kl. 14:58

Det finns alternativ till att vårda gamla människor på bäddavdelningar.  Marianne Frilund nämner ett ökat serviceboende och vårdteam som alternativ. 2.10.2013 kl. 11:07

Ett aktivt förenings- och församlingsliv och många intressen gör att Magnus Taxell inte försoffas trots flera års arbetslöshet. 1.10.2013 kl. 10:12

Biskopen i S:t Michel Seppo Häkkinen säger att den ständiga diskussionen om samkönade parförhållanden i medierna är helt oväsentlig för kyrkan. 1.10.2013 kl. 10:07

Starten för kyrkans centraliserade ekonomiförvaltning Kipa har inte löpt problemfritt. Den nyöppnade enheten i Borgå ska garantera att församlingarna får service på svenska. 26.9.2013 kl. 12:08

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26