Blind tro

Ledare. På nyårsnatten gick Rafah Toma i mässa i den syrisk-katolska kyrkan fem minuter hemifrån. På söndagen hittades hon mördad i sitt hem, och sörjs nu av släkt och vänner i både Irak och Sverige, berättar Svenska Kyrkans Tidning. 13.1.2011 kl. 00:00

Jan Lindström

Tre månader tidigare hade Rafah Toma hört till de få som överlevde oktobermassakern i Vår frus befrielsekyrka i Bagdad. Hon hade gömt sig i sakristian, när över 50 gudstjänstbesökare och präster sköts ner, och trodde att hon, som en vanlig civil, skulle kunna fortsätta leva i Irak och försörja sin åldrande far genom jobbet på universitetet.
   Det gick inte vägen. Rafah Toma, liksom många andra, miste livet för att hon var kristen.

Det postkristna väst, som tror sig vara så klarsynt, dras med en synrubbning som sitter som berget. I en värld där en genomsnittskristen är en nigeriansk kvinna anses prototypen för en kristen fortfarande vara en vit europé. Det är en falsk utsaga, som leder till fler och ödesdigra sådana. Som en följd av den får grymma människorättsbrott äga rum utan några ramaskrin i världssamfundet. Därför stiger nu andra fram och säger det uppenbara: Ingen annan religion är så förföljd i världen i dag som kristendomen. Inga andra lider och dödas så ofta för sin tros skull som kristna individer, på olika håll.

En av de senaste är den judisk-amerikanske människorättsaktivisten Michael Horowitz. Han hävdar i en stort uppslagen artikel i Kanadas största dagstidning the Toronto Star (4.12) att kristendomen troligen är världens mest förföljda religion.
   ”Att det sker med välgödda västerländska kristnas lycksaliga omedvetenhet beror på ren okunskap” säger Horowitz frankt. ”Dels har det att göra med missuppfattningen om kristendomens sanna ansikte, dels handlar det om att förhandsinställningar och konventionella sanningar förblindar västerlänningar och får dem att avfärda förföljelsen av kristna som osannolik, osann och omöjlig”.
   Eftersom kristendomen är gynnad och dominerar i världens rikaste länder och samhällen – och eftersom den har en väldokumenterad historia med egna grymheter i bagaget – blir slutsatsen rakt motsatt. ”Eliten är snarast benägen att tro att de kristna är förföljarna – inte offren” säger Horowitz.
   Många människorättsorganisationer styrker hans påståenden med fakta. En försiktig uppskattning är att 150 000 kristna dödas för sin tros skull varje år.


I nyårs- och julhelgen skedde fler våldsdåd, med starka symboliska budskap. Kopterna i Egypten drabbades för andra året i rad av attentat mot kyrkobesökare, precis som de hade fruktat. I fjol sköts sex kopter när de var på väg ut från en julmässa. I år dog 23 kopter i en riktad attack, när en bilbomb exploderade utanför al-Qidissin (de heliga) kyrkan i Alexandria bland kristna som strömmade ut från nyårsmässan. Nu frågar sig många om staten har makt att skydda sin kristna minoritet, och många kristna väljer att fly. Men det går inte att fly i all oändlighet.


Världen är vårt gemensamma hem. Våldet måste stoppas, fördömas där det finns. Det måste göras gemensamt, av företrädare från olika religioner, folk och raser. Att det handlar om ens egen religion borde inte få vara en orsak för den kristna världen att dra sig för att påpeka oförrätterna och agera mot dem. Det handlar om att försvara människor, inte religioner. När troende mejas ner och mördas dör mödrar, döttrar, bröder och fäder. Inte religiösa.

May Wikström



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00