Kyrkan ökar medvetenhet om jämställdhet

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum sammanträdde i går, 14 december. Ett av de beslut som fattades var att godkänna de åtgärder för likabehandling i kyrkan som föreslogs i slutrapporten för projektet Yhdenvertaisuus ja kirkko (Likabehandling i kyrkan). 15.12.2010 kl. 00:00

Som åtgärder för att främja jämlikhet föreslås utbildning, att öka medvetenheten om de bindande lagar som reglerar kyrkans arbetsgemenskaper, att öka öppenheten och den interna kommunikationen samt att cheferna att förbinder sig till att likabehandling förverkligas.

Kyrkostyrelsen beslöt med rösterna 9-2 om formuleringen av den fortsatta åtgärden om att trygga arbetsfreden för arbetstagare som hör till sexuella minoriteter. Enligt den nya formuleringen ska man ge församlingarna klara förhållningsregler om hur man bevarar arbetsfreden i gemenskaper med anställda som hör till olika minoriteter.

Projektet Likabehandling i kyrkan har genomförts åren 2008-2010.

Likabehandling i arbetsgemenskapen främjar orken i arbetslivet

Med tanke på förverkligande av likabehandling är viktiga delområden i arbetslivet anställningssituationer, verksamhetspraxis i arbetsgemenskapen och arbetsklimatet. I projektets slutrapport betonas att det att man utvecklar jämlikhet i arbetsgemenskaperna har betydelse för arbetsresultatet, hur man orkar i arbetet och på det sättet även på arbetskarriärens längd.Att främja jämlikheten i kyrkans arbetsgemenskap kräver åtgärder från flera olika håll. Förutom Kyrkostyrelsen har Kyrkans arbetsmarknadsverk, stiften och utbildningsinstitutionerna en viktig position i förhållande till församlingarna.

Enligt slutrapporten ska den information om jämlikhet som ingår i utbildningen i fortsättningen ges i såväl ledarskaputbildning som vid de utbildningar som är riktade till övriga anställda och förtroendevalda. Man ska också informera olika minoritetsgrupper aktivare om utbildningar inom den kyrkliga branschen och om arbets- och praktikantplatser.

Kyrkostyrelsen följer upp att åtgärderna som främjar likabehandling genomförs och utvärderar dem.


I den undersökning om likabehandling som kyrkostyrelsen publicerade våren 2010 konstaterades att fördomar och bristen på klara regler är utmaningar för jämlikheten i arbetsgemenskaper kyrkan. Andra utmaningar är en okunnighet om rådande regler, en ovilja att följa de regler som finns och en brist på övervakning av att reglerna följs.

Kyrkostyrelsen beviljade miljödiplom till Esbo kyrkliga samfällighet

Det miljödiplom som Esbo samfällighet haft sedan 2006 förnyades. I Esbo har man bland annat investerat i förnybar energi. Församlingarna har gått över till ekologisk elektricitet som produceras med nordisk vattenkraft. De som dagligen använder bil för att ta sig till jobbet har minskat märkbart likaså antalet körkilometrar som de anställda använder på tjänsteresor.

Betydligt fler av de anskaffningar som gjorts i Esbo församlingar har blivit miljövänliga sedan 2006. Blandavfallet har minskat genom att effektivera sorteringen av energi- och bioavfall. Det plast- och metallavfall som samlas från gravljus sorteras och hanteringen av problemavfall har ordnats på ett lämpligt sätt.

I Esbo kyrkliga samfällighet ingår miljöfostran som en del i av arbetsformer. Till exempel har familjegruppen Karakappeli i Olars församling gjort användningen av återvinningsbart material, utflykter i naturen och sortering av avfall till en del av vardagen.

Joensuu kyrkliga samfällighet och Raisio församling beviljades också miljödiplom.

Kyrkan ger fortsättningsvis understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar

Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 58 900 euro i understöd till kyrkliga tidningar för att dela ut friexemplar. Stödet beviljades i samma utsträckning som i fjol; Kotimaa fick 19 437 euro, Kyrkpressen 21 204 euro och Sana 18 255 euro.

Kyrkostyrelsen förnyar verksamhetsavdelningen och utreder ledarskapet i församlingarna

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning kommer 2012 att bestå av fyra enheter istället för de nuvarande sex. Förnyelsen ska effektivera kyrkans samhälleliga påverkan och unga vuxnas verksamhet i kyrkan. Den tar också det sjunkande antalet församlingsmedlemmar i beaktande och de utmaningar som församlingssammanslagningarna medför.

Till den nya avdelningen hör enheterna för diakoni och själavård, gudstjänstliv och allmänt församlingsarbete, och fostran och familjefrågor samt Kyrkans utbildningscentral. Till organisationen hör också avdelningschefens kansli.

De mest betydande förändringarna är att sjukhussjälavården förenas med enheten för diakoni och samhällsansvar. Enheten för familjefrågor slås samman med den för fostran och ungdomsarbete, och enheten för samhällsansvar sammanförs med gudstjänstliv och vuxenarbete.

Kyrkostyrelsens plenum grundade en arbetsgrupp för att klargöra ledarskapet i församlingarna. Arbetsgruppen utreder makt- och ansvarsförhållandena mellan ledande tjänsteinnehavare och förvaltningsorgan i församlingar och kyrkliga samfälligheter. Till arbetsgruppens uppgift hör också att bereda eventuella författningsändringar förknippade med frågan. Arbetsgruppen ger sitt betänkande till kyrkostyrelsens plenum före slutet av nästa år. Arbetsgruppen leds av ecklesiastikrådet Risto Voipio.

KT/CM



europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00