Julgubben och patriarken

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

En tragikomisk ögonblicksbild av vad kristendomen i Turkiet riskerar att bli, utsopad och bibehållen bara till de delar där det finns ekonomiska fördelar.Den ekumeniske patriarken av Konstantinopel är en av den religiösa världskartans paradoxer. Bartholomeus I är den 270 patriarken av Konstantinopel, och anses i rakt nedstigande succession vara en efterföljare till aposteln Andreas. Även om hans roll som överhuvud för den grekisk-ortodoxa kyrkan inte är oomstridd, bland annat från den rysk-ortodoxa kyrkans håll, är han otvetydigt den främsta symbolen för 250 miljoner grekisk-ortodoxa kristna över hela världen. Den ortodoxa världens motsvarighet till påven, om man så vill.

Bland ruinerna av det nya, kristna Rom som kejsar Konstantin en gång grundade finns bara en minoritet på cirka 3000 grekisk-ortodoxa kvar. Och patriarken, liksom hela den ortodoxa kyrkans närvaro i landet, sitter stadigt fast i den turkiska statens grepp. Den turkiska regeringen har vägrat att erkänna det ekumeniska patriarkatet. Inte heller har den vidkänts patriarkens ställning som en världsvid religiös ledare, utan håller fast vid att han bara är en lokal biskop för en krympande grekisk minoritet.
Länge har det varit all orsak att undra om det är patriarken eller julgubben som överlever järngreppet. Över Bartholomeus I har det vilat en lång och ödesmättad skugga som ”den siste patriarken av Konstantinopel”.

Medborgarskapet har varit en av de många statliga tumskruvarna på den ortodoxa kyrkan. Patriarken Bartholomeus I är redan över 70 år, och han kan efterträdas bara av en präst, som liksom han kan uppvisa ett turkiskt pass. De utländska präster som anhållit om medborgarskap har hittills fått avslag.
Samtidigt har den turkiska staten förhindrat prästutbildningen i landet. 1971 beslöt landets högsta domstol att stänga det anrika prästseminariet Halki i Ankara, och trots upprepade påstötningar från kyrkan och åratal av oinfriade löften från premiärminster Recep Tayyip Erdogan har det inte öppnats igen. Det som en gång var hjärtat i utbildningen av framtida biskopar, teologer och patriarker är fortfarande dött.

Men nu randas en oväntad, tidig julafton för den ortodoxa kyrkan. I tysthet har regeringen lättat på restriktionerna mot kyrkan. CNN rapporterar att ett flertal grekisk-ortodoxa biskopar under de senaste två veckorna har rest till en polisstation i Istanbul och löst ut beviljade turkiska medborgarskap. Sedan september har 17 präster av hög rang fått turkiska pass. Det här ökar dramatiskt utbudet av kandidater till framtida patriarker i Konstantiopel. Till CNN säger patriarken Bartholomeus I att hans krav på återöppnade av seminariet i Halki fortfarande står fast, trots att beviljandet av medborgarskap nu sätter framtiden för patriarkatet i ett helt nytt ljus.

Sett mot bakgrunden av en räcka andra skeenden på senaste tiden verkar det som om den turkiska staten är beredd att visa en större välvilja mot patriarkatet och de grekisk-ortodoxa i landet. Nyligen returnerade myndigheterna en hundraårig barnhemsbyggnad, som konfiskerades 1997, till patriarkatet. I augusti lät Ankara patriarken resa till det bysantiska klostret Sumela vid Svartahavskusten och förrätta mässa, för första gången på nittio år. Det symboliska värdet av den här handlingen var mycket stor.
Naturligtvis handlar eftergifterna till stor del om drömmen om ett EU-medlemskap. Turkiets minister för EU-ärenden, Egemen Bagis, blev i höst tilldelad ett pris i Bryssel från den amerikanska grekisk-ortodoxa kommuniteten för sina insatser för de religiösa minoriteterna i landet. Vid prisceremonin konstaterade Bagis att ett mera tolerant turkiskt samhälle håller på att växa fram. ”Situationen är inte perfekt. Men definitivt bättre, och den förbättras varje dag”, menade ministern.

Från patriarkatet uttrycker man sin överraskning över den senaste vändningen kring de beviljade medborgarskapen. Vem som har verkat, och med vilka motiv har tydligen skett mycket diskret.
Det följer i och för sig samma principer som Sankt Nicholaus i tiderna. Han kastade in sina gåvor till de fattiga och smög sig snabbt iväg för att inte bli röjd.

May Wikström



OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37