Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Samhälle. Löjtnant Suvi Kouri har som första kvinna blivit utnämnd till militärpastor i Finland. 21.3.2007 kl. 00:00

Världen. Denna vecka samlas deltagare från hela världen till Lutherska Världsförbundets (LVF) årliga rådsmöte. 20.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. 1 248 östnylänningar och över 500 kyrkpressen.fi-besökare vädjar om att Halide Latifi skall få stanna i Borgå. 20.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det s.k. Hyvinge-fallet har blivit polissak. Fallet gäller en gudstjänst där en kvinnlig präst skulle samarbeta med en gästpredikant från finska lutherska evangeliföreningen SLEY. 20.3.2007 kl. 00:00

Kultur. – I gospel sjunger publiken lika mycket som kören, säger Gospeldagarnas norska gäst, Tore W. Aas, känd dirigent för Oslo Gospel Choir. 20.3.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I vår församling läser folk ur olika grupper bibeltexterna och kyrkans förbön under gudstjänsten. I söndags var det min tur. Jag satt och tummade på den färdigt formulerade bönen som inte passade i min mun. 20.3.2007 kl. 00:00

Människa. Det är inget ovanligt med troende idrottare. Jag har aldrig känt mig ensam som kristen. 19.3.2007 kl. 00:00

Världen. Filmer med en tydlig kristen inriktning verkar löna sig bättre än filmer med sexscener och nakenhet eller grovt språk. Det visar en undersökning av ekonomiskt lönsamma filmer i Amerika mellan 1998 och 2006. 19.3.2007 kl. 00:00

Världen. Den nordirländska begravningsbyrån S. Clarke & Sons har som första i världen infört möjligheten att delta i minnesstunder och begravningar via internet. 18.3.2007 kl. 00:00

Världen. Nätencyklopedin Wikipedia utmanas av en konservativ kristen encyklopedi, Conservapedia. 18.3.2007 kl. 00:00

Världen. Registrering av partnerskap mellan homosexuella skall i framtiden kunna ske inom Svenska kyrkans ramar. 17.3.2007 kl. 00:00

Kultur. För många tangenter, pedaler, spakar och knappar. För få fötter och händer. Och obefintlig koordination. Suck. Organistbanan får jag nog lägga på hyllan. 17.3.2007 kl. 00:00

Den här siffran innebär en ökning med 20 procent jämfört med 2005, vilket betyder att försäljningen ökat för femte året i rad, skriver Dagen. Diktaturen Pakistan är den näst största kunden. - Det här är en fortsatt dramatisk ökning av svensk vapenexport, säger Rolf Lindahl, politiskt sakkunnig på Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Den här utvecklingen underminerar förtroendet för svensk utrikespolitik. De fem länder som köper mest vapen av Sverige är Sydafrika, Pakistan, Nederländerna, USA och Finland. Finland köpte år 2006 vapen för ca 100 miljoner euro. Den här siffran innebär en ökning med 20 procent jämfört med 2005, vilket betyder att försäljningen ökat för femte året i rad, skriver Dagen. Diktaturen Pakistan är den näst största kunden.   Christoffer ser idag betydligt smalare ut pga. sin rätt så stränga diet. De fem länder som köper mest vapen av Sverige är Sydafrika, Pakistan, Nederländerna, USA och Finland. Finland köpte år 2006 vapen för ca 100 miljoner euro. Den här siffran innebär en ökning med 20 procent jämfört med 2005, vilket betyder att försäljningen ökat för femte året i rad, skriver Dagen. Diktaturen Pakistan är den näst största kunden. - Det här är en fortsatt dramatisk ökning av svensk vapenexport, säger Rolf Lindahl, politiskt sakkunnig på Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Den här utvecklingen underminerar förtroendet för svensk utrikespolitik. De fem länder som köper mest vapen av Sverige är Sydafrika, Pakistan, Nederländerna, USA och Finland. Finland köpte år 2006 vapen för ca 100 miljoner euro.     16.3.2007 kl. 00:00

Världen. År 2006 såldes krigsmateriel till ett värde av mer än 10 miljarder. 16.3.2007 kl. 00:00

Världen. Ett okänt antal nya dollarmynt saknar den sedvanliga texten ”In God We Trust” (vi litar på Gud). 16.3.2007 kl. 00:00

Finska Missionssällskapet. Regeringen skär i biståndet. Finska Missionsällskapet samarbetsförhandlar. Nu frågar sig flera biståndsaktörer hur utvecklingsmålen ska nås. 26.8.2015 kl. 14:31

läger. Där det finns konfirmander på läger, där finns hjälpledarna. Men hur ser hjälpledarjobbet ut i olika delar av stiftet? 19.8.2015 kl. 15:23

KP erbjuder ett ledigt vikariat för vår redaktör och PR-spindel-i-nätet. 19.8.2015 kl. 11:16

Biståndsnedskärningarna får följder också för missionen. 17.8.2015 kl. 15:58

domkapitlet. Den 26 augusti väljs en ny assessor till domkapitlet i Borgå. Kp tentade de valbara kandidaterna och frågade hur de ser på uppdraget. 13.8.2015 kl. 15:53