Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Världen. Nio anhöriga förvarar sina döda i frysfack i väntan på att begravningsmetoden frystorkning skall kunna förverkligas i Sverige. Nu säger Skatteverket nej till vidare dispenser med motiveringen att det är oetiskt att förvara döda under långa perioder utan att ha ett slutdatum för begravning. 20.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den samling som ikväll skall hållas med Missionsprovinsens biskop Arne Olsson delar åsikter i Åggelby svenska och finska församling. 19.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I samband med de problematiska arrangemangen av regnbågsmässan upplever Vanda församlingsråd att de råkat ut för felaktig pressrapportering. I ett pressmeddelande poängterar församlingsrådet att de inte satt stopp för regnbågsmässan. 19.4.2007 kl. 00:00

Teologi. Teologi, ja det studerar man om man vill bli präst. Eller religionslärare. Bland annat. Men teologiestuderande sitter inte med näsan i Bibeln hela tiden. Det blir en och annan kopp kaffe mellan varven också. Och så finns ju TSF! 19.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkpressen samlade in över 700 namn på webben för att stöda Halide Latifi i hennes kamp att få bo kvar hos sin brorsson i Finland. Listorna överlämnades idag till riksdagsgrupperna, och stämningen är försiktigt hoppfull. 18.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Bibelsöndagen firas den 22 april. Finska Bibelsällskapet vill under Mikael Agricolas jubileumsår lyfta fram dem som i våra dagar gör ett liknande arbete som han. 18.4.2007 kl. 00:00

Världen. En 47-årig pingstpredikant från Norge erkänner att han förgripit sig sexuellt på en tolvårig flicka. Övergreppen har skett både i kyrkan och i flickans hem, omtalar Dagen. 18.4.2007 kl. 00:00

Kultur. En bit av Mikael Agricolas väg till biskopssätet i Åbo belyses med en Agricolastig i Pernå kyrkby. 18.4.2007 kl. 00:00

Världen. Ett antal svenska organisationer protesterar mot Scancis beslut att ta bort biblarna från hotellrummen. 17.4.2007 kl. 00:00

Världen. Frälsningsarmén har inlett ett projekt för att hjälpa rwandiska återflyttare som i årtionden bott i Tanzania och nu tvingats  återvända till sitt gamla hemland, omtalar Internationella Frälsningsarméns högkvarter i England. 17.4.2007 kl. 00:00

Teologi. Det finns inte bara en frälsningshistoria utan också en frälsningsgeografi, säger Eero Junkkaala. 17.4.2007 kl. 00:00

Kultur. Premiären för en italiensk film där Jesus i en scen dricker Coca-cola har skjutits upp på grund av protester av läskedrycksbolaget. Premiären för filmen 7 km da Gerusalemme (Sju kilometer från Jerusalem) var inprickad på långfredagen. 17.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den första regnbågsmässan på svenska i Helsingfors firades i samband med den tredje regnbågshelgen i Helsingfors natten mot lördagen i Diakonissanstaltens kyrka.   16.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkliga förrättningar och kyrkans omsorg om svaga både i eget land och i fattiga länder är allt viktigare orsaker till att finländare vill höra till kyrkan. 16.4.2007 kl. 00:00

Världen. Amerikanska kyrkoledare har uttryckt sitt gillande över en nyligen ingången överenskommelse mellan restaurangkedjan McDonalds och jordbrukare i Florida, skriver Kotimaa. 16.4.2007 kl. 00:00

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13