Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Världen. Gordon Brown, Storbritanniens nytillträdda premiärminister, har lämnat in ett lagförslag till parlamentet om att slopa premiärministerns roll vid utnämningsprocessen av biskopar i den anglikanska kyrkan. 11.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Rika och fattiga mår dåligt i konsumtionens grepp. 11.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Kronoby församling firar i år  400 år av levande församlingstradition och gemenskap. När församlingens anställda funderade på en jubileumsprodukt kom missionsansvarige diakonissan  Barbro Öst med förslaget om att göra en rese-ikon. 10.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Folkmissionen inledde sitt 40-årsjubileum med sommarfest i Ryttylä. 10.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Inför laestadianernas sommarmöte i Punsar bönehus kom ett bombhot som skriftligt gavs till Jakobstads Tidning. 10.7.2007 kl. 00:00

Människa. Från scenen ekar lovsången ut över torget. Kaffet är varmt och alla bullar har försetts med en liten flagga med texten ”Jesus älskar dig”. Kommer helsingforsarna att lyssna? 10.7.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Att vara en nyhetsorienterad – för att inte säga nyhetsfixerad – konsument har sina sidor, inte minst då det gäller tekniska mojänger. 10.7.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 28/2008 För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten. 10.7.2007 kl. 00:00

Världen. Internationella konventet i Berlin ordnade för andra året i rad en fotbollsmatch mellan präster och imamer. 9.7.2007 kl. 00:00

Världen. Cristo Redentor röstades på lördagen fram till ett av världens sju nya underverk. 9.7.2007 kl. 00:00

Världen. Påven Benedictus XVI offentligjorde på lördagen en deklaration som ger större frihet för katolska församlingar att använda en traditionell latinsk mässa. 9.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kaplanen Vesa Pöyhtäri vid Karjasilta församling i Uleåborg vägrade förrätta en konfirmation tillsammans med en kvinnlig präst på söndagen. 9.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Förra helgen samlades missionssällskapet Budbärarna (SANSA) till sommarevenemang i Tammerfors. Tyngpunkten för diskussionerna låg på arbetet i Kina. 8.7.2007 kl. 00:00

Kultur. ”Jeg går i kirke” står det med vitt mot svart tyg på de underkläder dansken Christian Pedersen har lanserat. 7.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop emeritus Erik Vikström kommer tre månader i höst att undervisa teologer på Makumira universitet i Tanzania. Hans hustru Kerstin Vikström som är lärare kommer att arbeta bland förskolebarn. 6.7.2007 kl. 00:00

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00

Finlands lucia. Vem identifierar du dig med i julevangeliet? Vi ställde frågan till Finlands lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora. 17.12.2015 kl. 10:15

johanna almark mannila. Hon är kritisk till solistdyrkan och vill sudda ut gränsen mellan artist och publik. – För att inte ett enda korn ska falla mellan golvspringorna, säger kapellmästaren Johanna Almark Mannila. 16.12.2015 kl. 00:00

flyktingkrisen. En privatperson ansåg att kyrkoherden i Mariehamn gjorde fel då han upplåtit en lägergård som härbärge för flyktingar. 15.12.2015 kl. 10:38

norra åland. Om allt går vägen kan den nya församlingen inleda sin verksamhet 2018, skriver Ålandstidningen. 15.12.2015 kl. 10:25