Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Kyrkostyrelsen för den lutherska kyrkan i Finland föreslår för kyrkomötet att rösträttsåldern i församlingsval sänks till 16 år från nuvarande 18. 19.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Lagstridigt och ensidigt. Kyrkostyrelsen använder starka ord i ett utlåtande till biträdande justitieombudsmannen angående hans linje i frågan om utdelning av församlingstidningar. 19.9.2007 kl. 00:00

Världen. Biskopen i Luleå stift, Hans Stiglund, har personligen besvarat över 700 brev som medlemmar i stiftet har skickat honom. 18.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tjänsten som kyrkans kommunikationsdirektor har sökts av 29 personer. 18.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är egentligen ett helt vanligt klubbrum, ni vet, av det mera oinspirerande, fönsterlösa slaget. Men just nu är det som en mjuk famn. Omvärlden känns fjärran, tiden står stilla. Det här är en böneoas. 18.9.2007 kl. 00:00

. Efter fyra års studier vid Helsingfors universitet ser jag fram emot att i början av oktober få hämta ut mina magisterspapper. 18.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 38/2007 Lovade inflytelserika politiker, kanske till och med hela partier, att höja vårdarnas löner med 500 euro i månaden? 18.9.2007 kl. 00:00

Världen. Den socialdemokratiska brittiska regeringen vill se flera statligt finansierade konfessionella skolor i landet. 18.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans Utlandshjälp fyller 60 år i september. 17.9.2007 kl. 00:00

Världen. En ny undersökning från USA visar att religion betyder mycket för unga amerikaner mellan 13 år 23 år. 17.9.2007 kl. 00:00

Världen. Under augusti månad dog sammanlagt 240 illegala invandrare under försök att ta sig in i EU, uppger nätverket Fortress Europe. 17.9.2007 kl. 00:00

Världen. Nordiskt bistånd möjliggör TV-premiär för handikappfrågor på arabiska. 16.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den svensk-amerikanska gospelartisten Cyndee Peters gör skivcomeback med en skiva för barn och barnasinnade. 15.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Givande dagar, säger kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad, en av deltagarna i de första rådplägningsdagarna för kyrkvaktmästare, församlingsmästare och värdinnor som gick av stapel på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. 14.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. I kyrkans gudstjänstordning finns utrymme för variation och moderna element. En av de församlingar som bjuder till alternativa sätt att samlas till gudstjänst är Tölö församling i Helsingfors. Popmässa, varsågod. 14.9.2007 kl. 00:00

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28