Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Biskoparna försvarar barnens rätt att växa upp i lugn och ro i boken Kärlekens gåva. 7.10.2008 kl. 00:00

Världen. 7.10.2008 kl. 00:00

Världen. En ny våg av förföljelse bröt i slutet av augusti ut mot de kristna i Orissa och andra delstater i Indien. Bakom våldet står extrema hinduer. 6.10.2008 kl. 00:00

Världen. Påven Benedikt XVI meddelade på fredagen att katolska kyrkan håller fast vid sitt avståndstagande från preventivmedel. 6.10.2008 kl. 00:00

Världen. De katolska biskoparna i USA manar landets politiker att ta moraliskt ansvar. 5.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vem som helst får inte när som helst jobba i församlingens kök. 4.10.2008 kl. 00:00

Världen. I Storbritannien har Church of England tagit fram en särskild bön för människor som har drabbats av finanskrisen. 3.10.2008 kl. 00:00

Världen. En församling i Glasgow vill uppföra en kyrkobyggnad av bland annat gamla läskburkar och bildäck. 3.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Prosten Liisa Tuovinen friades av Esbo domkapitel från misstankarna att hon brutit mot kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans tradition i samband med ett bröllop mellan två kvinnor.   3.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finlands lutherska kyrka förbereder som bäst en ekumenisk strategi. Ett förslag finns på kyrkostyrelsens webbsidor där vem som helst kan gå in och kommentera, senast den femte oktober. 3.10.2008 kl. 00:00

Människa. De 22 senaste åren har Peter Gustavson varit studentpräst för tre universitet i Åbo. Han har sett reform följa på reform, tempot skruvas upp. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. I den första omgången i biskopsvalet i S:t Michels stift samlade ecklesiastikrådet Seppo Häkkinen och fältbiskop Hannu Niskanen flest röster. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den pågående terminen kan bli den sista för Klemetskog kyrkosångare. Kören har brist på speciellt manliga sångare, men hotas också av Tusby församlings omstrukturering av musikarbetet. 2.10.2008 kl. 00:00

Ledare. Den oftast ställda frågan efter den obegripliga tragiken i Kauhajoki har varit ”hur kunde detta ske” och ett annat ofta använt ord är ”igen”. 2.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. I och med domkapitlets beslut om tio fullmakter och två förordnanden har de två nya församlingarna i Helsingfors, Johannes och Petrus, fått kaplaner, kantorer och tf kyrkoherdar. Ordinarie kyrkoherde väljs senare. 1.10.2008 kl. 00:00

val. Många har uttryckt sin besvikelse över det saknas kvinnliga biskopar i Finland. Nu ställer prästen och forskaren Heli Inkinen upp i ärkebiskopsvalet. 29.8.2017 kl. 15:22

Kultur. Det här är inget självbiografiskt verk. Men smärtan i Adrian Pereras dikter är inte fiktiv, den luktar och den känns. 29.8.2017 kl. 13:19

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Borgå. Svenska församlingshemmet säljs och domkyrkoförsamlingens verksamhet och personal flyttas till finska församlingshemmet – så lyder det utkast till fastighetsstrategi som gemensamma kyrkorådet i Borgå godkände förra torsdagen. 28.8.2017 kl. 16:13

Förberedelse. Kom i tid till kyrkan, ta inte för tjocka kläder och ät en ordentlig frukost! Här är tipsen ni inte vill missa om konfirmationen närmar sig. 25.8.2017 kl. 10:40