Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. I dag går Kimitoöns församling till församlingsval – utan 16-åringar. Johannes församling väljer herde. 29.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarnas andel av samfundsskatten steg till 2,55 procent: Församlingar upprätthåller begravningsplatser med samfundsskattemedel. 26.3.2009 kl. 00:00

Kultur. Biskop Gustav Björkstrand får Svenska Folkskolans Vänners kulturpris för sin folkbildargärning och sina insatser i finländskt samhällsliv. 25.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ikväll släcker kyrkan belysningen med anledning av Världsnaturfondens miljömanifestation Earth Hour. 28.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag hålls en tvåspråkig ekumenisk festgudstjänst i Borgå domkyrka med anledning av Borgå lantdags 200-årsjubileum. Gudstjänsten televiseras och sänds direkt i Yle TV1 29.3 kl. 10. 27.3.2009 kl. 00:00

Människa. I december öppnades Monas missionscafé på Blockmakaregatan i Jakobstad. 26.3.2009 kl. 00:00

Människa. – Det finns en andlig dimension hos alla människor, och den är en realitet i vården i dag. Men vi har inte alltid kunnat formulera den i ord eller göra den synlig, säger Katie Eriksson. 26.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Enligt kyrkans fyraårsberättelse hade endast sex stycken av församlingarna i Borgå stift en jämställdhetsplan. Tre uppgav att de  har för avsikt att göra upp en sådan. 26.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den unga man som dömdes för domkyrkobranden i Borgå 2006 ansöker nu om jämkning av den ersättning han dömdes att betala. 25.3.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Klosterbacken är snövåt och marskall i skuggan av kyrkan. 26.3.2009 kl. 00:00

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Världen. Tuulikki Koivunen Bylund, domprost i Uppsala och Ingemar Söderström, kyrkoherde i Örebro som går vidare till en andra omgång i biskopsvalet i Härnösands stift i Sverige. 25.3.2009 kl. 00:00

Världen. Tuulikki Koivunen Bylund, domprost i Uppsala och Ingemar Söderström, kyrkoherde i Örebro gick vidare till en andra omgång i biskopsvalet i Härnösands stift i Sverige. 25.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Målet är att alla församlingar i Borgå stift ska bli miljöcertifierade. Det målet har man också i Uleåborgs stift, och där har man redan kommit långt, säger FD Henry Nygård, Borgå stifts miljöauditör sedan 2007 och medlem i kyrkans svenska miljöarbetsgrupp. 25.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finland borde delta avsevärt mycket mer i bekämpningen av klimatförändringen än de nuvarande EU-direktiven stipulerar, säger en rapport från Kyrkans Utlandshjälp. 25.3.2009 kl. 00:00

Analys. Katolska kyrkan är i så djup kris att många undrar om den ska överleva. Nu blir kraven på att påven ska avgå allt mer högljudda. 13.9.2018 kl. 10:30

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59

bokhandel. Allkristen bokhandel i Jakobstad stänger av ekonomiska orsaker i mars nästa år. Bokhandeln i Karleby fortsätter men på mindre yta. 3.9.2018 kl. 11:40

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27

penningbekymmer. I Borgå erbjuder diakonin en träff med frivilliga rådgivare som kan hjälpa klienterna att få sin ekonomi på fötter. 30.8.2018 kl. 16:10