Partnerskapsfrågan avgörs med enkel majoritet

Kyrka. Kyrkomötet har inlett diskussionen om partnerskapslagens följder för kyrkan. 11.11.2010 kl. 00:00

Konstitutionsutskottets betänkande, med förslag om bön för dem som har registrerat sitt parförhållande, ligger till grund för diskussionen.  Innan diskussionen inleddes fick kyrkomötet ta del av en juridisk genomgång av kyrkolagens bestämmelser om vilka frågor som bör avgöras med kvalificerad majoritet (3/4 majoritet). 

Både  talmanskonferensen och konstitutionsutskottet var oeniga om röstningsproceduren. Majoriteten i båda organen röstade för att frågan kunde avgöras med enkel majoritet. Talmanskonferensen var för enkel majoritet med rösterna 8-3. Enligt kyrkoordningen bör kyrkomötets ordförande meddela om han anser att en fråga bör avgöras med  kvalificerad majoritet. Ordföranden, ärkebiskop Kari Mäkinen meddelade att frågan avgörs med enkel majoritet.
 
Inläggen har varit både många och långa.  De flesta har sett konstitutionsutskottets beslutsförslag som en acceptabel och realpolitisk kompromiss. En del hade velat gå betydligt längre, men har konstaterat att kyrkomötet i sin nuvarande sammansättning uppenbarligen inte har beredskap att godkänna välsignelse av homosexuella par.
 
Biskop Irja Askola sade sig förstå dem som nu är besvikna och sade sig  själv höra till den gruppen. Hon understödde ändå konstitutionsutskottets förslag bland annat för att det tar avstånd från all slags homofobi och ger möjligheter för fortsatt arbete.
 
Biskop Björn Vikström betecknade konstitutionsutskottets förslag som en bra kompromiss som inte till alla delar tillfredsställer alla – inte heller honom. Han tog avstånd från den bild som målats upp i diskussionen av bibeltrogna å ena sidan och de som övergett bibeln å den andra. Han konstaterade att det är kyrkans uppgift att tolka bibeln på nytt och på nytt i ständigt nya sammanhang.
 
Vikström konstaterade att man på Jesu tid tog avstånd från homosex i den kultur där Jesus verkade. Men lika självklart accepterade man kvinnoförtyck och slaveri. Och med samma argument, som man har motarbetat kvinnors jämställdhet och slaveriets avskaffande tar man nu avstånd från homosexuella och homosexualitet, sade biskop Vikström.
 
Många av dem som inte är beredda att godkänna konstitutionsutskottets förslag ansåg i likhet med kyrkoherde Lasse Marjokorpi (Uleåborgs stift) att kyrkan överger den kristna tron och att förslaget om bön för homosexuella som ingått partnerskap är både obibliskt och opportunistiskt. De som inte varit beredda att omfatta konstitutionsutskottets förslag kritiserade hårt ärkebiskopens meddelande att frågan avgörs genom enkel majoritet. Enligt dem hör frågan uttryckligen till de frågor som bör avgöras med kvalificerad majoritet.
 
Ombudet Pekka Lahdenperä (Uleåborgs stift) föreslog att kyrkomötet, avvikande från konstitutionsutskottets förslag, nöjer sig med att anteckna biskopsmötets utredning om partnerskapets följder för kyrkan och inte ber biskopsmötet utarbeta pastorala anvisningar. Förslaget har vunnit understöd.
 
En av Borgå stifts representanter Stig Kankkonen sade sig ha samma förhoppning som ärkebiskop Mäkinen uttryckte i sitt inledningsanförande inför kyrkomötet. ”Också jag hoppas att kyrkomötet sänder en entydig, klar och synlig signal om stöd för varje homosexuell människa”, sade Kankkonen.
 
Han stödde konstitutionsutskottets förslag och underströk att det inte innebär att någon tvingas handla mot sin övertygelse. Kankkonen föreslog ett tillägg till  konstitutionsutskottets förslag: ”Kyrkomötet förenar sig med konstitutionsutskottets ståndpunkt  att äktenskapet är instiftat av Gud som ett förbund mellan en man och en kvinna och att varje människa har ett okränkbart värde.” Pastor Hilkka Olkinuora (Tammerfors stift) har understött förslaget.
 
Kyrkomötet fortsätter diskussionen om partnerskapslagens följder för kyrkan ännu idag, torsdagen den 11.11 vid ett extra plenum som börjar kl. 21. Beslut i ärendet fattas på fredagen den 12.11.
 

KT



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54