Minnas, hoppas och tro

Ledare. I dagens samhälle och on-linetidsuppfattning har växelverkan mellan vardag och helg suddats ut. Hos oss är allt alltid öppet, i ett ständigt och sekundsnabbt nu. Ändå vittnar ljushaven på kyrkogårdarna under den dubbelhelg som kommer att vi fortfarande vill minnas och reflektera. 4.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

May WikströmAllhelgonadagens tema handlar om helgonen och alla martyrer och är en rest av vårt katolska arv. Den har dessutom smält samman med en annan helgdag, den som firas till minnet av alla troende avlidna.Den moderna människan har nästintill tappat tilliten till förebilder. Snarast betraktar vi dem med en cynisk väntan på deras (säkerligen) förestående (och offentliga) fall. Men poängen är att inte ens helgonen var fläckfria. Kyrkofadern Augustinus slog till exempel rejält runt under sin ungdom. Deras lyskraft i novembermörkret handlar om att de hade tillit och tro, trots allt mörker både i sig själva och utanför. Det inger hopp. Och lika starkt som vi vill minnas de kära som vi har mist, vill vi också hoppas på människans förmåga också till det goda.Det här är Allhelgonahelgens styrka.

Allhelgonahelgen har det senaste decenniet utsatts för ett starkt kommersiellt tryck, främst genom Halloweenfirandet. Den i grunden keltiska traditionen, som i modernt snitt tar skepnad i dörrknackande häxor och vampyrer, dök upp hos oss på bred front i mitten av 90-talet. Folkkultursarkivet har följt med utvecklingen. Arkivarie Carola Ekrem redovisar i tidskriften Källan (4/2001) att finländarnas inställning till seden är ambivalent. Medierna har visserligen stadfäst Halloween genom att rapportera om den – men de har också ibland uttryckt sin skepsis. Också föräldrarna har ibland tvekat: ett åländskt dagis fattade beslut om att fira Halloween för sista gången, därför att barnen blivit skrämda.
Det råder också stor osäkerhet om när Halloween ska firas. Posterna med den grundläggande frågan ”när?” är många i olika föräldraforum och allt som oftast blandas den samman med vårt eget Allhelgonafirande. I den del av världen där seden hör hemma firas den alltid 31 oktober.

Köpmännen har ivrigt understött konsumtionen av häxdräkter och grinande pumpor. Därför är det anmärkningsvärt att Dagens Nyheter i år rapporterar om att Halloween tappat fart sen 2005 – och följaktligen har de svenska köpmännen dragit öronen åt sig. Varuhuset Åhléns satsar numera på ljuslyktor framför maskeraddräkter. ”Det känns inte lika viktigt längre, Både Alla hjärtans dag och Halloween, som är utländska traditioner, tappar betydelse för oss. Jul och påsk däremot ökar”, förklarar kedjans informatör.
Om det här är en trend visar det att det finns behov som sekulariseringen inte försvagat. Att vi åtminstone i vissa fall vill kunna fira helg, utan att köpa.

Ändå: det är skäl att hålla stadigt tag i Allhelgonahelgens budskap om att minnas, hoppas och tro.
I vår benägenhet att snabbt ersätta reflektion med konsumtion – kanske därför att det är så mycket lättare och mera konkret – riskerar vi annars att mista en av de få tankepauser som den kristna traditionen fortfarande erbjuder samhället överlag.

May Wikström



Mest läst

    Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

    Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

    Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

    mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

    kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

    MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

    Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

    FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

    Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

    HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

    Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

    val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

    val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

    fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

    BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

    samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

    SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

    den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

    Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

    Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

    Mest läst