Är Österbotten verkligen så platt?

Kultur. Våra recensenter har läst Österbotten-antologin - ur österbottnisk och nyländsk vinkel.
3.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Bok: Extremt platt & otroligt nära. Texter om Österbotten. Söderströms 2010.

Österbottningen:

Det här gav en mycket mångsidigare bild av Österbotten än boken! utbrister min medrecensent under en kaffepaus på jobbet, där det ständigt pågår ett lekfullt smågnabb mellan sydlänningar och österbottningar. Efter att med allt högre puls och irritationsnivå ha avverkat antologin Extremt platt & otroligt nära är jag benägen att hålla med.

När jag läser Sofie Knutars inlaga om den inskränkta religiositeten i Terjärv och om hur Hannele Mikaela Taivassalo, som växt upp i samma by som jag själv, utsatts för åratal av ”tvångsmissionerande” känner jag inte alls igen mig. Jag märkte då aldrig att religionen var måttstock för allt som gjordes och sades, snarare var det tvärtom: ”hallelujaknäppare” var de som andra såg snett på och som förväntades leva upp till förhållningsregler som inte gällde övriga dödliga.

Jag flyttade från Österbotten som 18-åring och har med åren fått en mera mångdimensionerad bild av regionen: jag passade aldrig in, men det är några enstaka människors, mina jämngamlas – omständigheternas – fel och kunde ha inträffat var som helst.

Många av mina vänner i Helsingfors är österbottningar. Med dem får jag tala mitt hjärtas språk, dialekt, dricka vin, tro på Gud och spela pidro utan att förklara reglerna.

För er som inte vet det: pidro är österbottningarnas nationalspel, ”naa som varinda finlandssvensk måst kuna”. Robert Åsbacka tillägnar spelet sitt kapitel och trots att ämnet är smalt känns det verklighetstroget. Med undantag av Kaj Korkea-aho har ingen av skribenterna tagit fasta på den talkoanda och omsorg som österbottningar har om varandra. Ingen har skrivit direkt om dialektens betydelse som identitetsbärare, kokkolahumorn och det rättframma kommunikationen. Catharina Gripenberg kommer närmast i sitt bidrag Jordbok/Ordbok.

Om religiositeten är så allomfattande, varför har den inte också slukat författarna? Boken tycks ha tillkommit i all hast och utan större omtanke om vare sig spännvidden eller skribenterna. Det handlar, som Sofie Knutar skriver, ”om vad man vågar gå nära och väljer att se”.

Marina Wiik

Nylänningen:

Jag är född och uppvuxen i Nyland men Österbotten intresserar mig. Jag har alltid haft på känn att det finns ett mystiskt, främmande Österbotten som jag aldrig kan få grepp om hur mycket jag än besöker platsen i fråga, nånting som jag aldrig kommer att fatta. Det där någonting som sker när människor jag känner svarar i sin mobil och plötsligt byter språk och förvandlas till andra människor: österbottningar. Plötsligt känner jag dem inte.

Så jag var givetvis mycket glad när jag såg att Söderströms skulle ge ut med en hel bok om ämnet: nu kommer jag att fatta vad det handlar om! Men det visade sig, till min stora förvåning, att inte ens österbottningarna själva riktigt kan förklara vad det där je ne sais quoi är.

Det som förvånar mig i antologin är det främlingskap en del av skribenterna verkar känna inför ”sitt” Österbotten, som (alldeles som Ralf Andtbacka konstaterar i sin essä) givetvis inte är det riktiga Österbotten (vad skulle det vara) utan skribenternas eget subjektiva Österbotten. Ingen av dem som skriver säger rakt ut vilken förvandling det handlar om då de byter språk till grundsprååtji, men det finns där, mellan raderna.

Det förvånar mig att Österbotten också i österbottningarnas eget själsliga landskap så starkt kopplas ihop med bibelbältesreligiositeten. Philip Teir presenterar den biten förtjänstfullt i sitt reportage. Men en del av skribenterna, framför allt Sofie Knutar, har ett behov av att ta avstånd från det religiösa Österbotten nästan på ett aggressivt sätt. Hon dricker minsann vin! De religiösa (som inte skrattar, som klär sig beige, har flottiga glasögon och håller sin bibel krampaktigt med mjuka händer) är inte som hon: hon känner dem inte. Medvetet eller inte inplanterar hon värre fördomar än dem hon så frenetiskt slåss emot.

Jag saknar en text av en religiös österbottning som bor i Österbotten och tycker det är kiva.

Nylänning som jag är tycker jag på slutet lite synd om Österbotten.

Sofia Torvalds

Marina Wiik & Sofia Torvalds



De antiauktoritära idealen som nu sprids i västvärlden är både olämpliga och onaturliga att tillämpa i skolvärlden, anser David Eberhard. 9.4.2014 kl. 16:33

När de sju iranska familjerna anländer till Sibbo i maj får de flytta in i möblerade lägenheter. Möbelinsamlingen är kommunens och församlingens gemensamma projekt. 9.4.2014 kl. 16:04

Han känner förväntan på sig då han tar över som kyrkoherde i Karleby svenska församling i höst. Men Per Stenberg tar det ändå med ro. 3.4.2014 kl. 10:30

Mikael Nylund. Med trytande intresse för kursverksamheten har Hangöskolan tänkt om och erbjuder nu rehabiliterande verksamhet för långtidsarbetslösa. 2.4.2014 kl. 00:00

åbo. I Åbotrakten ska tio församlingar bli max fyra. Nalle Öhman som är kyrkoherde i Åbo svenska församling säger till Åbo Underrättelser att en tvåspråkig församling strider mot grundlagens tanke om språklig jämlikhet. 1.4.2014 kl. 16:50

religionsundervisning. Regeringen beslöt under sina ramförhandlingar att det i framtiden krävs minst tio elever för att undervisning för de som hör till minoritetsreligioner ska ordnas i skolorna. 1.4.2014 kl. 10:22

Johannes församling. – Det var oklart om jag hade rådets helhjärtade stöd, säger Stina Lindgård, enda sökande till herdetjänsten i Johannes församling. Nu drar hon sig ur valet. 1.4.2014 kl. 10:19

"Livet är ingen sagoberättelse men det kan ändå vara okej." 28.3.2014 kl. 08:37

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

begravning urna kurs malm. Ett testamente i trä. 26.3.2014 kl. 10:43

Sixten ekstrand. Medierna ger ofta en snedvriden bild av den finlandssvenska andligheten, konstaterades vid lördagens rådslag i Tammerfors, arrangerat av Fontana Media. 24.3.2014 kl. 16:08

Biskop Björn Vikström har vidtagit åtgärder för att personer som utsatts för sexuella övergrepp ska ges möjlighet till stöd och adekvat vård. 21.3.2014 kl. 13:25

björn vikström. Efter fyra år som biskop skriver Björn Vikström om att söka nya vägar för kyrkan och om sina visioner för stiftet. 19.3.2014 kl. 00:00

De svenska skolorna i Grankulla hade biskop Björn Vikström på besök förra veckan. Eleverna i Granhultsskolan hade samlat in 38 roliga, personliga och svåra frågor till biskopen. 17.3.2014 kl. 15:21

lekholmen. Församlingarnas lägerö Lekholmen utanför Helsingfors kommer att höja profilen nästa sommar. 17.3.2014 kl. 14:56

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33