Unga mäns ensamhet utmaning i kyrkans arbete

Kyrka. Kyrkans eftervårdsprojekt i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki är snart fullföljt. 1.10.2010 kl. 00:00

En viktig målsättning för kyrkans arbete i läroanstalter är att förhindra att studerande blir utslagna. Kyrkan är med i samarbetsprojektet CDS som strävar till att bekämpa utslagningen av yrkeshögskolestuderande. Målsättningen är att stöda välbefinnandet hos studerande och att hjälpa dem att bli färdiga med sina studier.

- Vi är oroliga över de unga männen. De behöver stöd med att identifiera sina känslor så att de får verktyg för att uttrycka sig när de mår dåligt. I yrkeshögskolan i Seinäjoki ordnas nu för andra året i rad en kurs där deltagarna lär sig färdigheter om sinnesstämningar och där man talar rakt ut om ensamhet och depression. Det är en bra sak att tröskeln för att anmäla sig har blivit lägre, konstaterar pastor Markku Orsila som leder kyrkans Kauhajoki-projekt.

Orsila som har arbetat i yrkeshögskolan i Seinäjoki berättar att unga män sällan kommer och talar om sina problem. Men genom att göra någonting tillsammans kan man lyckas lossa tungans band.

De studerande behöver stöd speciellt då de börjar och slutar studera för då är risken för utslagning störst. För män är risken att de sociala nätverken vacklar större än för kvinnor.

Kyrkan har just nu 62 anställda som arbetar i läroanstalter. Av dem jobbar 34 i yrkeshögskolor. De anställda är präster, diakoner, kyrkomusiker och ungdomsarbetsledare.

De deltar på många olika sätt i läroanstalternas vardag. De har ett tätt samarbete bland annat med studentorganisationer och andra parter som sköter om studerandenas välmående. De bygger upp en vi-anda och möter studerandena mitt i vardagen.

Eftervård är förebyggande

Eftervårdsprojektet i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki har nått slutrakan. Tyngdpunkten för arbetet är fortfarande att ge uppmärksamhet åt skolan där det skedde, att möta de anhöriga till offren och att stöda arbetet i församlingarna. I år har projektet utvecklat beredskapen för Stöd i kris (Henkinen Huolto/HeHu) på Lappo stifts område. Stöd i kris ger bland annat krishjälp vid stora olyckor.

Markku Orsila poängterar vikten av aktivt samarbete för alla myndigheter och aktörer som deltar i eftervården. Kyrkan har varit med i stödgrupper riktade till de anhöriga, i skolutflykter och evenemang, genom att föreläsa om kyrkans krisarbete, genom att ordna tysta retreater och andakter och genom att lyssna på de anställda inom församlingarna.

-Vi kan aldrig förebygga alla självmord eller all utslagning. Trots det är eftervården ett sätt att förebygga liknande händelser. Det är viktigt att skapa en känsla av trygghet och att tala, konstaterar Orsila.

Kyrkans Kauhajoki-projekt räcker till slutet av det här året. Diakonissan Johanna Korkeaniemi fortsätter ändå vid läroanstalten Kauhajoen palvelualojen oppilaitos till slutet av vårterminen 2011.

Projektet To care, to dare, to share, att förebygga utslagning i yrkeshögskolor (CDS) är ett samarbetsprojekt som administreras av yrkeshögskolan Diakonia och som 14 yrkeshögskolor är med i. Det tvååriga projektet började i slutet av förra året och det får finansiering bland annat från Europeiska socialfonden.

KT/CM



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00