Släktdetektiverna

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Den Pulizerbelönade boken Roots, Rötter: En amerikansk familjs släkthistoria kom ut i mitten av 70-talet och översattes så småningom till 37 språk. Hailey var den som gav släktforskningen dess starka metafor. Men det är fler än han som har sökt och söker sina rötter. Få känner våra kyrkböcker så väl som släktforskarna. Antagligen sitter det en eller ett par på något pastorskansli också just nu.

Men några rotlösa sökare behöver det nödvändigtvis inte handla om.

Svensken Lennart Börnfors har i ett trettiotal djupintervjuer försökt ta reda på vad som driver släktforskarna ur sociologiskt perspektiv. De har gett honom svar som handlar om allt från att vara samlare och detektiver till känslan av att känna att man hör samman med det förflutna och att få något att bli komplett.
Släktforskarna sysslar alltså med något djupt exi-stentiellt. De behöver inte söka sina rötter för trygghetens skull, men stunden när de kan koppla samman förfäder och efterkommande får enligt Börnfors lätt ett ”drag av odödlighet”.

Samma drag går igen i en amerikansk undersökning av Elizabeth Yakels (Seeking information, seeking connections, seeking meaning:2004). Hennes djupintervjuer visar att det första sökandet – att hitta specifika förfäder och släktingar – ofta leder till ett fördjupat och oändligt sökande, som också har drag av att hitta en större mening och sammanhang där man själv ingår. Det handlar om att skapa en berättelse, släktens berättelse, som också är ens egen.

Det här märks tydligt bland ättlingarna till dem som i tiderna lämnade Finland för en start i Det nya landet.  Amerikasläktingar som tillbringar somrarna med att söka upp och hälsa på finländska släktingar i tredje eller fjärde led sysslar egentligen med att fylla i luckorna i en berättelse som kom bort. De spårar upp bitar till den förståelse som trots allt har inverkat på dem som personer – eftersom den utgjorde bottnen för världsbilden hos deras förfäder, vilka överförde dess anda till sina barn i den nya världen trots att de yttre ramarna var borta.
Det föder behovet av att återse. Ofta vill släktforskarna också dokumentera det de hittat, för att kunna föra vidare kunskapen till kommande generationer.

Det är svårt att uppskatta antalet släktforskare i Finland, men intresset är stort och enligt eldsjälarna själva växande. Genealogiska samfundet har cirka 6 000 betalande medlemmar. Samfundets diskussionsforum har cirka 60 000 unika användare varje månad. Det är skäl att spränga eventuella fördomar om asociala arkivnissar. Forskandet leder tvärtom både till sociala kontakter, resor och ett brett nätverkande över åldersgränserna. Internet har öppnat helt nya möjligheter för utbyte av information.
På finlandssvenskt håll har amatörer och semiprofessionella släktforskare gjort stora insatser. På The Finlander Forum, administrerat av vandabon Hasse Nygård finns i dags dato över 7000 poster enbart på tråden ”genealogi” medan tråden för personefterlysningar har över 9000 poster. Forumet är en länk mellan emigrantättlingar i USA och släkten hemma i Finland. Det är en tjänst som förenar släktdetektiver världen över. I Österbotten har K-G Olins forskande resulterat i flera böcker och ett författarskap på heltid. Långa namnlistor över emigranter är kanske de allra mest tummade passagerna i hans verk.

I vårt samhällstempo har metodiskt och långsamt arbete sällan den uppskattning det förtjänar. Släktforskarna är inte en udda subkultur från dammiga skrymslen. Som en av dem uttrycker det: De sitter med digikamera i ena handen och datorn och iPaden i den andra.
De är värda att uppmärksammas som viktiga bärare av vår historia, över tid och rum.

May Wikström



Kyrka. Biskopsmötet som samlades i Helsingfors den 8-9 februari utarbetade pastorala anvisningar för en fritt utformad bön med och för par som registrerat sitt partnerskap. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de som arbetar i församlingens kök har ett hygienkompetensintyg. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Kari Mäkinen lyfte i sitt tal vid öppningen av biskopsmötet fram den diskussion som förs i samhället om våra värderingar. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Insamlade ylletröjor och -sockor får nya ägare bland utländska sjöfarare i Sjömanskyrkan i Nordsjö hamn. 9.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Mera liv i en redan livlig församling. Det är vad Annmari Teerimäki förväntar sig av det nybyggda församlingshemmet i Korsnäs. 8.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. En pastoral anvisning för en fritt formulerad bön för och med dem som har registrerats sitt partnerskap ska utarbetas under biskopsmötet i februari. 8.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den första domprosten flyttade in i domprostgården i Borgå redan 1723. Nu är husets öde oklart: säljas eller repareras? 8.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Då president Tarja Halonen öppnade insamlingen Gemensamt Ansvar på söndagen betonade hon i sitt tal att ensamhet är ett verkligt och allvarligt problem för många finländare i olika åldrar. 7.2.2011 kl. 00:00

Människa. Ulrik Sandell valdes i går till ny kyrkoherde i Grankulla. 7.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Bibeln med personlig läsplan, en internationell bönevägg och kristen radio. Det finns mycket roligt för mobiltelefonen men få seriösa hjälpmedel för tron. 5.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Studentalpha riktar sig till dem som vill veta mer om kristen tro. Samtidigt är kursen en spark i baken för de unga arrangörerna som ska locka med sina kompisar. 4.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Karin Ahlbäck är den yngsta som någonsin blivit invald i scouternas världskommitté. 3.2.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag upplever att Gud har kallat mig till den laestadianska rörelsen. Varför han vet jag inte. Det har inte alltid varit lätt, men jag vill gå dit han kallar mig. 3.2.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. – Ska jag printa ut en vägbeskrivning? frågar jag fotopraktikanten som ska på uppdrag. – Nä, det behövs inte. Jag har navigator i min telefon. Men tack i alla fall ... 3.2.2011 kl. 00:00

Ledare. Nätkonversationen mellan två egyptier är beskrivande. Han (20+): Mabrouk (grattis) Tunisien! Hon (40+): Jag är rädd att det blir som i Irak. Det här är en allvarlig vändpunkt. 3.2.2011 kl. 00:00

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42