Släktdetektiverna

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Den Pulizerbelönade boken Roots, Rötter: En amerikansk familjs släkthistoria kom ut i mitten av 70-talet och översattes så småningom till 37 språk. Hailey var den som gav släktforskningen dess starka metafor. Men det är fler än han som har sökt och söker sina rötter. Få känner våra kyrkböcker så väl som släktforskarna. Antagligen sitter det en eller ett par på något pastorskansli också just nu.

Men några rotlösa sökare behöver det nödvändigtvis inte handla om.

Svensken Lennart Börnfors har i ett trettiotal djupintervjuer försökt ta reda på vad som driver släktforskarna ur sociologiskt perspektiv. De har gett honom svar som handlar om allt från att vara samlare och detektiver till känslan av att känna att man hör samman med det förflutna och att få något att bli komplett.
Släktforskarna sysslar alltså med något djupt exi-stentiellt. De behöver inte söka sina rötter för trygghetens skull, men stunden när de kan koppla samman förfäder och efterkommande får enligt Börnfors lätt ett ”drag av odödlighet”.

Samma drag går igen i en amerikansk undersökning av Elizabeth Yakels (Seeking information, seeking connections, seeking meaning:2004). Hennes djupintervjuer visar att det första sökandet – att hitta specifika förfäder och släktingar – ofta leder till ett fördjupat och oändligt sökande, som också har drag av att hitta en större mening och sammanhang där man själv ingår. Det handlar om att skapa en berättelse, släktens berättelse, som också är ens egen.

Det här märks tydligt bland ättlingarna till dem som i tiderna lämnade Finland för en start i Det nya landet.  Amerikasläktingar som tillbringar somrarna med att söka upp och hälsa på finländska släktingar i tredje eller fjärde led sysslar egentligen med att fylla i luckorna i en berättelse som kom bort. De spårar upp bitar till den förståelse som trots allt har inverkat på dem som personer – eftersom den utgjorde bottnen för världsbilden hos deras förfäder, vilka överförde dess anda till sina barn i den nya världen trots att de yttre ramarna var borta.
Det föder behovet av att återse. Ofta vill släktforskarna också dokumentera det de hittat, för att kunna föra vidare kunskapen till kommande generationer.

Det är svårt att uppskatta antalet släktforskare i Finland, men intresset är stort och enligt eldsjälarna själva växande. Genealogiska samfundet har cirka 6 000 betalande medlemmar. Samfundets diskussionsforum har cirka 60 000 unika användare varje månad. Det är skäl att spränga eventuella fördomar om asociala arkivnissar. Forskandet leder tvärtom både till sociala kontakter, resor och ett brett nätverkande över åldersgränserna. Internet har öppnat helt nya möjligheter för utbyte av information.
På finlandssvenskt håll har amatörer och semiprofessionella släktforskare gjort stora insatser. På The Finlander Forum, administrerat av vandabon Hasse Nygård finns i dags dato över 7000 poster enbart på tråden ”genealogi” medan tråden för personefterlysningar har över 9000 poster. Forumet är en länk mellan emigrantättlingar i USA och släkten hemma i Finland. Det är en tjänst som förenar släktdetektiver världen över. I Österbotten har K-G Olins forskande resulterat i flera böcker och ett författarskap på heltid. Långa namnlistor över emigranter är kanske de allra mest tummade passagerna i hans verk.

I vårt samhällstempo har metodiskt och långsamt arbete sällan den uppskattning det förtjänar. Släktforskarna är inte en udda subkultur från dammiga skrymslen. Som en av dem uttrycker det: De sitter med digikamera i ena handen och datorn och iPaden i den andra.
De är värda att uppmärksammas som viktiga bärare av vår historia, över tid och rum.

May Wikström



SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00