Släktdetektiverna

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Den Pulizerbelönade boken Roots, Rötter: En amerikansk familjs släkthistoria kom ut i mitten av 70-talet och översattes så småningom till 37 språk. Hailey var den som gav släktforskningen dess starka metafor. Men det är fler än han som har sökt och söker sina rötter. Få känner våra kyrkböcker så väl som släktforskarna. Antagligen sitter det en eller ett par på något pastorskansli också just nu.

Men några rotlösa sökare behöver det nödvändigtvis inte handla om.

Svensken Lennart Börnfors har i ett trettiotal djupintervjuer försökt ta reda på vad som driver släktforskarna ur sociologiskt perspektiv. De har gett honom svar som handlar om allt från att vara samlare och detektiver till känslan av att känna att man hör samman med det förflutna och att få något att bli komplett.
Släktforskarna sysslar alltså med något djupt exi-stentiellt. De behöver inte söka sina rötter för trygghetens skull, men stunden när de kan koppla samman förfäder och efterkommande får enligt Börnfors lätt ett ”drag av odödlighet”.

Samma drag går igen i en amerikansk undersökning av Elizabeth Yakels (Seeking information, seeking connections, seeking meaning:2004). Hennes djupintervjuer visar att det första sökandet – att hitta specifika förfäder och släktingar – ofta leder till ett fördjupat och oändligt sökande, som också har drag av att hitta en större mening och sammanhang där man själv ingår. Det handlar om att skapa en berättelse, släktens berättelse, som också är ens egen.

Det här märks tydligt bland ättlingarna till dem som i tiderna lämnade Finland för en start i Det nya landet.  Amerikasläktingar som tillbringar somrarna med att söka upp och hälsa på finländska släktingar i tredje eller fjärde led sysslar egentligen med att fylla i luckorna i en berättelse som kom bort. De spårar upp bitar till den förståelse som trots allt har inverkat på dem som personer – eftersom den utgjorde bottnen för världsbilden hos deras förfäder, vilka överförde dess anda till sina barn i den nya världen trots att de yttre ramarna var borta.
Det föder behovet av att återse. Ofta vill släktforskarna också dokumentera det de hittat, för att kunna föra vidare kunskapen till kommande generationer.

Det är svårt att uppskatta antalet släktforskare i Finland, men intresset är stort och enligt eldsjälarna själva växande. Genealogiska samfundet har cirka 6 000 betalande medlemmar. Samfundets diskussionsforum har cirka 60 000 unika användare varje månad. Det är skäl att spränga eventuella fördomar om asociala arkivnissar. Forskandet leder tvärtom både till sociala kontakter, resor och ett brett nätverkande över åldersgränserna. Internet har öppnat helt nya möjligheter för utbyte av information.
På finlandssvenskt håll har amatörer och semiprofessionella släktforskare gjort stora insatser. På The Finlander Forum, administrerat av vandabon Hasse Nygård finns i dags dato över 7000 poster enbart på tråden ”genealogi” medan tråden för personefterlysningar har över 9000 poster. Forumet är en länk mellan emigrantättlingar i USA och släkten hemma i Finland. Det är en tjänst som förenar släktdetektiver världen över. I Österbotten har K-G Olins forskande resulterat i flera böcker och ett författarskap på heltid. Långa namnlistor över emigranter är kanske de allra mest tummade passagerna i hans verk.

I vårt samhällstempo har metodiskt och långsamt arbete sällan den uppskattning det förtjänar. Släktforskarna är inte en udda subkultur från dammiga skrymslen. Som en av dem uttrycker det: De sitter med digikamera i ena handen och datorn och iPaden i den andra.
De är värda att uppmärksammas som viktiga bärare av vår historia, över tid och rum.

May Wikström



LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00