Föräldar kräver rapport över ungdomsarbetet

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Bryter Karleby svenska församling mot de regler som stiftet ställt för konfirmandarbetet? Kritikerna säger att församlingen inte följer kyrkans läroplan för konfirmandarbete.

I skrivelsen, som också gått till församlingsrådet och domkapitlet, säger föräldrarna bland annat att deras barn skräms upp med påståenden som att umgås med icke-troende leder till förtappelse och att bara anställda och inte lekmän borde få ta sig an ungdomarna.

Vem som sagt vad och när säger föräldrarna inte. Lokaltidningen har inte heller hittat konkreta fall i sitt uppföljande reportage.
Församlingens förtoendevalda saknar också kunskap om vad som hänt.

– Tråkigt att det gått så här. Om jag som förälder hade något att klaga på när det gäller mina barns skriftskola skulle jag först personligen kontakta de vuxna som har ansvar för verksamheten, säger Åsa Tylli som är vice ordförande i församlingsrådet.

Hon tycker att offentligheten är fel väg att gå då det gäller att ifrågasätta eller framföra kritik. I skrivelsen finns inte heller några konkreta saker att ta fasta på och församlingen har ingen chans att bemöta vad föräldrar diskuterat sinsemellan.

– Vi har enhälligt godkänt skriftskolans reglemente och det följer naturligtvis kyrkans godkända läroplan. I läroplanen stipuleras inte att man ska använda en viss bok förutom Bibeln och Katekesen, säger hon.

Råa skämt

Johan Kortell är ordförande i församlingens direktion för kristen fostran. Direktionen har diskuterat skriftskolans upplägg och medlemmarna har haft olika syn på vad som ska prioriteras.

– Det som sägs i skrivelsen är nog en överraskning, säger han men vill inte spekulera desto mer.

Kortell frågar sig vad föräldrarna riktigt avser med att outbildade lekmän inte skulle få ha med ungdomarna att göra. Han har svårt att tro att kritiken skulle gälla hjälpledarna, sådana finns i de flesta församlingar och är sedan tiotals år en etablerad del av alla skriftskolor.

Nästa hjälpledarkurs börjar i oktober och efter första året kan ungdomarna hjälpa till på barnläger.

– Det är viktigt att hjälpledarna åldersmässigt inte står för nära konfirmanderna.

Församlingen använder sig också av andra frivilliga och Kortell säger att kritikerna kanske avser metoden med ”medvandrare” som Karleby svenska församling är mera ensam om.

Efter skriftskolan  vill man inte lämna ungdomarna vind för våg.  Så man har ett frivilligt medvandrarpar som håller en samling en gång i månaden i privata hem där de som gått skriftskolan kan träffa kompisar från lägret och diskutera hur man kommer vidare i sin tro.

– De här medvandrarna presenteras på föräldrakvällen under skriftskolan, de berättar om vad de gör och ger sina kontaktuppgifter.
Kortell tror att en orsak kan hittas i själva ungdomskulturen.

– Ungdomar kör med ganska råa skämt i dag, säger han. Inte heller alla fromma ungdomar är prydliga i käften.

Att det inte gått att få fram konkreta exempel på missförhållanden betyder inte att allt är som det ska, menar Elisabeth Andersson, gymnasielärare och ersättare i direktionen.

– Det skiner igenom i skrivelsen att det är mycket upprörda föräldrar, inte kan man bara slå bort kritiken, säger hon.

Hon säger att man också tidigare diskuterat hur sådana ungdomar som är ovana med församlingen kan uppleva den inre kretsen som påträngande när den berättar om sin tro.

– När den inre kretsen håller sina bönestunder är det många som känner sig utanför. Församlingens ska vara till för alla och inte bara de ”tillräckligt religiösa”, säger Andersson.

Läs mera i Kyrkpressen 38/2010.

Rolf af Hällström



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47