God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Världen. En rapport visar att världens sju rikaste länder, som vid G7-toppmötet i somras lovade att fördubbla biståndet till Afrika, knappast kommer att infria sina löften. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den gemensamma värdegrunden debatteras i inför 50-årsfirandet av EU 25 mars. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand ifrågasätter utlänningsverket för att inte ha beaktat humanitära skäl i behandlingen av den utvisningshotade Halide Lafiti. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Trots att Kristdemokraternas ideal är en värld utan aborter, förespråkar partiet inte abortförbud i Finland. 1.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ny strategi för kyrkans specialungdomsarbete har utarbetats 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Professor Sixten Ekstrand har valts till stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen samlades på tisdagen (27.2) och fattade följande beslut. 28.2.2007 kl. 00:00

Världen. Längs med den väg där två fullsatta bussar i morse frontalkrockade utanför Uppsala, Sverige hålls nu alla kyrkor öppna. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Religiösa och etniska minoritetsgrupper i Irak riskerar att utplånas, varnar Minority Rights Group International. 27.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning visar att sänkningen av alkoholskatten 2004 orsakade en kraftig ökning av plötsliga dödsfall. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Filmproducenten James Cameron och regissören Simcha Jacobovici påstår att de har hittat Jesu försvunna grav. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Höga kyrkoavgifter får många välbärgade att lämna Svenska kyrkan, skriver Kyrkans tidning. Därför funderar Svenska kyrkan nu på att lätta bördan för de rikaste för att f behålla dem som betalande medlemmar. 27.2.2007 kl. 00:00

Papperstidningen som PDF laddas hit upp då tidningen utkommit. Siffrorna betecknar tidningens nummer (samma som veckonummer). För att läsa tidningarna som är i pdf-format, behöver du Acrobat Reader. Programmet är gratis. PDF:arna storlek är i regel kring 2 MB.  2011           Januari 1  2  3  4   Februari  5  6  7  8   Mars  9 10 11 12  13 April  14 15 16-17   Maj 18  19  20  21   Juni 22 23 24  25-26 Juli  27  28 29     Augusti  31  32 33 34   September  35 36 37 38  39  Oktober 40   41       November           December            2010           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12   April 13-14 15 16 17 Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September  35 36  37  38  39 Oktober  40  41 42 43   November  44 45  46  47   December 48 49 50 51-52  2009           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2008           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12-13   April 14 15 16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2007           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14-15 16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2006           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2005           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12-13 April 14 15 16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47   December 48 49 50 51-52 2004           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25 26-27 Juli 28 29-30 31   Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39 40 Oktober 41 42 43 44   November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2003           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15 16-17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29 30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2002           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13-14 April 15 16 17     Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2001           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2000           Januari           Februari           Mars 9 10 11 12 13 April 14 15 16-17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28-29     Augusti 30 31 32 33 34 September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   27.2.2007 kl. 00:00

Världen. På danska www.katekismusprojekt.dk finns förklaringar till Luther. 26.2.2007 kl. 00:00

Kultur. Den anglikanska kyrkan St Thomas the Martyr church i Tyneside visade den kontroversiella Monty Python-filmen "Life of Brian" för en full kyrksal. 26.2.2007 kl. 00:00

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52