God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Kyrka. Hur vänder man sig till en sekulariserad publik? 22.3.2007 kl. 00:00

Kultur. För vem görs morgonandakten? För den breda Vega-publiken eller för de färdigt frälsta? frågar kanalchef Kerstin Häggblom. 22.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. En glömd och förträngd identitetsresurs. 22.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Vi anförtror henne det värdefullaste vi har, men ersättningen hon får mäts inte med samma mått. En barnskötare har ett ansvarsfullt, mångsidigt och utmanande arbete och en usel lön. För att få lite insyn i arbetet följde jag med en vanlig tisdag i Prästgårdsbackens dagis i Kyrkslätt. 22.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utjämning är Finska Missionssällskapets kampanj vars mål är att förbättra levnadsförhållandena i u-länderna. 21.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Löjtnant Suvi Kouri har som första kvinna blivit utnämnd till militärpastor i Finland. 21.3.2007 kl. 00:00

Världen. Denna vecka samlas deltagare från hela världen till Lutherska Världsförbundets (LVF) årliga rådsmöte. 20.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. 1 248 östnylänningar och över 500 kyrkpressen.fi-besökare vädjar om att Halide Latifi skall få stanna i Borgå. 20.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det s.k. Hyvinge-fallet har blivit polissak. Fallet gäller en gudstjänst där en kvinnlig präst skulle samarbeta med en gästpredikant från finska lutherska evangeliföreningen SLEY. 20.3.2007 kl. 00:00

Kultur. – I gospel sjunger publiken lika mycket som kören, säger Gospeldagarnas norska gäst, Tore W. Aas, känd dirigent för Oslo Gospel Choir. 20.3.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I vår församling läser folk ur olika grupper bibeltexterna och kyrkans förbön under gudstjänsten. I söndags var det min tur. Jag satt och tummade på den färdigt formulerade bönen som inte passade i min mun. 20.3.2007 kl. 00:00

Människa. Det är inget ovanligt med troende idrottare. Jag har aldrig känt mig ensam som kristen. 19.3.2007 kl. 00:00

Världen. Filmer med en tydlig kristen inriktning verkar löna sig bättre än filmer med sexscener och nakenhet eller grovt språk. Det visar en undersökning av ekonomiskt lönsamma filmer i Amerika mellan 1998 och 2006. 19.3.2007 kl. 00:00

Världen. Den nordirländska begravningsbyrån S. Clarke & Sons har som första i världen infört möjligheten att delta i minnesstunder och begravningar via internet. 18.3.2007 kl. 00:00

Världen. Nätencyklopedin Wikipedia utmanas av en konservativ kristen encyklopedi, Conservapedia. 18.3.2007 kl. 00:00

miljö. Ekofasta och miljödiplom är exempel på det arbete som kyrkan gör för miljön. Nu belönas arbetet av Finlands naturskyddsförbund. 31.8.2015 kl. 16:20

frivilligarbete. Frivilliga församlingsmedlemmar kan bli rådgivare för människor som har svårigheter med sin ekonomi, skriver Kirkko & kaupunki. Den enda kvalifikation som behövs är att man kan hushålla med sina egna pengar. 31.8.2015 kl. 16:16

inskrivningar. Under årets första halva skrev över 11 000 personer in sig i lutherska kyrkan, rapporterar Keskisuomalainen, jämfört med knappt 16 000 under hela fjolåret. 31.8.2015 kl. 16:14

psalmbok. Strukna "Fädernas kyrka" ses som politisk markering. Prästen försvarar sig – med den finlandssvenska psalmboken. 28.8.2015 kl. 11:27

prästassessor. Valet av assessor till Borgå stift blev en rysare med två kandidater med samma antal röster. 27.8.2015 kl. 14:37